Transcript
1 (12) Enheten för naturvård Lidö SE Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.) Inledning Bevarandeplanen är det dokument som beskriver vilka mål som ska uppnås i bevarandet av ett Natura 2000-område och som anger vilka bevarandeåtgärder som planeras. I bevarandeplanen beskrivs vilka förutsättningar som krävs för att de utpekade arterna och livsmiljöerna ska upprätthålla s.k. gynnsam bevarandestatus. Det har betydelse för tillämpningen av regelverket om Natura 2000-områden. Postadress Besöksadress Telefon E-post/webbplats Länsstyrelsen Stockholm Regeringsgatan Box Fax STOCKHOLM 2 (12) Namn Lidö Areal 245,3 ha Natura 2000-kod Kommun Bevarandeplan fastställd av Länsstyrelsen Bevarandeplan reviderad av Länsstyrelsen Områdestyp och status Ägarförhållanden SE Norrtälje SAC-område enligt art- och habitatdirektivet Skärgårdsstiftelsen Ingående livsmiljöer enligt art- och habitatdirektivet Tabell 1. Livsmiljöer. Livsmiljökod Livsmiljöns namn Areal (ha) Andel (%) 1150 *Laguner 0,5 0, *Strandängar vid Östersjön 1,1 0, *Taiga 60, *Nordlig ädellövskog 18,3 7, Näringsrik granskog 34, Trädklädd betesmark 6,9 2, *Lövsumpskog 2,7 1,1 * Prioriterad livsmiljö bevarandet bedöms ha hög prioritet inom EU. Ingående arter enligt art-och habitatdirektivet Natura 2000-arter är arter som finns upptagna i bilaga 2 till EU:s art- och habitatdirektiv och skyddas därmed av Natura 2000-reglerna. I denna bevarandeplan nämns andra arter än de som är skyddade av Natura 2000-reglerna. Dessa arter har inte samma lagliga skydd såsom eventuella Natura 2000-arter. Tabell 2. Arter. Artens kod Svenskt namn Vetenskapligt namn Inga Natura 2000-arter finns rapporterade från området. 3 (12) Bevarandesyfte för Lidö Bevarandesyftet och beskrivningen av livsmiljöer nedan utgör den beskrivning som ska upprättas i enlighet med 17 förordningen om områdesskydd m.m. (FOM). Tillsammans med bevarandemål och bevarandeåtgärder i denna plan utgör de underlag som visar hur myndigheterna behöver arbeta för att motsvara kraven i 16 FOM. Det övergripande syftet med Natura 2000-området är att bidra till att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för de i området utpekade livsmiljöerna. Ädellövskogen (9020) och den näringsrika granskogen (9050) är områdets prioriterade värden. Ädellövskogen i området är en av många igenvuxna lövängar i Roslagen. Inom skyddade områden finns inom ca 15 km radie från Lidö liknande miljöer i 7 naturreservat eller Natura 2000-områden. De flesta områdena är små. Spridning av djur och växter som lever på träden underlättas dock av att före detta hamlade askar, almar och lindar även finns på många andra håll längs kuststräckan, ofta i anslutning till bebyggelse. Även kalkrika jordar med förutsättningar för örtrika granskogar är väl representerade längs kusten, men skyddade områden med karterad förekomst av livsmiljön finns det endast några få i närområdet. Fler finns på km avstånd. Prioriterade åtgärder för området är formellt skydd av all skog som klassas som livsmiljö enligt Natura 2000-systemet, samt den skötsel som framgår av tabell 3. Se även kursiverad text under rubriken Bevarandeåtgärder med tidsplan. Bevarandemål för Lidö Att bidra till gynnsam bevarandestatus för de i området utpekade livsmiljöerna uttrycks i detta område i följande mål. *Laguner (1150) Utbredningen av laguner ska följa naturliga landhöjningsprocesser i området. Beroende av områdets karaktär betyder detta att areal både kan öka och minska. Tröskeln och/eller vegetation i mynningen ska vara bibehållen med begränsat vattenutbyte med omgivande havsområde. Det ska finnas förutsättningar för fiskars lek- och uppväxt, speciellt för varmvattensfisk som t.ex. mört, gädda och abborre. Flytande algmattor, oftast bestående av fintrådiga alger, ska som mest förekomma i liten utsträckning. 4 (12) *Strandängar vid Östersjön (1630) Arealen strandängar vid östersjön ska vara minst 1,1 ha. Vegetationen ska vara välhävdad av bete och/eller slåtter varje år vid vegetationsperiodens slut så att ansamling av förna inte sker. Igenväxningsvegetation ska inte förekomma eller finnas endast i måttlig omfattning. Grässvålen ska i huvudsak vara solexponerad. Marken ska vara opåverkad av konstgödsling och stödutfodring, kalkning, dikning, insådd av för livsmiljön främmande arter. *Taiga (9010) Arealen taiga ska vara minst 60,3 ha. Skogen ska ha en varierad åldersstruktur med en tämligen allmän-riklig förekomst av gamla träd samt död ved i olika former och nedbrytningsstadier. Det ska finnas ett måttligt eller påtagligt inslag av lövträd (speciellt gamla och/eller grova träd). Området ska påverkas av störningar, exempelvis i form av stormfällningar, och insektsangrepp. Sumpskogarna ska ha en ostörd hydrologi och hydrokemi. *Nordlig ädellövskog (9020) Arealen nordlig ädellövskog ska bibehållas. Ädellövträd ska dominera trädskiktet. Skogen ska ha en varierad åldersstruktur med en tämligen allmän-riklig förekomst av gamla träd samt död ved i olika former och nedbrytningsstadier. Området ska påverkas av störningar, exempelvis i form av stormfällningar, och insektsangrepp. Igenväxningsvegetation som utgörs av barrträd förekommer inte eller endast i begränsad omfattning. 5 (12) Näringsrik granskog (9050) Arealen näringsrik granskog ska bibehållas. Skogen ska ha en varierad åldersstruktur med förekomst av gamla träd samt död ved i olika former och nedbrytningsstadier. Föryngringen av gran ska vara god. Området ska påverkas av störningar, exempelvis i form av stormfällningar, och insektsangrepp. Grundvattenytan ska variera och vara hög under större delen av året. Området ska inte påverkas av lokal övergödning. Området ska vara opåverkat av dikning eller dämning. Trädklädd betesmark (9070) Arealen trädklädd betesmark ska bibehållas. Vegetationen ska vara välhävdad av bete varje år vid vegetationsperiodens slut så att ansamling av förna inte sker. Det ska finnas rikligt med gamla grova träd. Grova träd ska stå solexponerade och fria från konkurrerande träd och buskar. Träden i betesmarken ska ha en varierad åldersstruktur och bestå av olika trädarter. Det ska finnas gläntor där solljus når fältskiktet, vilket är en förutsättning för en hävdgynnad flora. Igenväxningsvegetation ska inte, eller endast i måttlig omfattning, förekomma. *Lövsumpskog (9080) Arealen lövsumpskog ska bibehållas. Skogen ska domineras av klibbal av varierande ålder med inslag av gamla träd, död ved och alsocklar. Området ska påverkas av störningar, exempelvis i form av stormfällningar, och insektsangrepp. Grundvattenytan ska variera och vara hög under större delen av året. Området ska inte påverkas av lokal övergödning. Området ska vara opåverkat av dikning eller dämning. Kalkrikt markvatten ska förekomma i området. 6 (12) Beskrivning av området Lidö ligger i inloppet till Norrtäljeviken och utgör, tillsammans med ön Skabbö, Natura 2000-området. Samtliga områden på Lidö utom yttersta spetsen på Norrkalven, en udde nordväst om Norrsundet samt bebyggelsen, den öppna marken och en bit skog i anslutning till Båthusviken ingår i Natura 2000-området. Skabbö och Lidö har en flack topografi med höjdskillnader under 20 meter. Lidö är uppdelad i tre delar, Söderkalven, Lidön och Norrkalven. Den flacka topografin gör att de inre delarna av Lidö präglas av friska till sanka markförhållanden. Lidöns norra del, Söderkalven och Norrkalven är något mer kuperade och de strandnära områdena karaktäriseras av barrskogsklädda hällmarker med sänkor emellan. I låglänt terräng finns näringsrika jordar som tidigare nyttjats i jordbruket antingen som äng eller åker. Lidö och Skabbö är huvudsakligen skogsbeväxta. Skogarna utgörs av lundmiljöer, sumpskogar, hällmarksbarrskogar och blandlövskogar med naturskogsvärden där andelen död ved på sina håll är förhållandevis stor. En mindre del av skogsytorna är påverkade av skogsbruk och saknar i dag naturvårdsvärden och en del av den gamla odlingsmarken har planterats med träd för decennier sedan. Skogarna har även långt in på 1900-talet brukats genom plockhuggning för att få ved till brännved, kolning och virke till husbehov. Lidö har tack vare den till stora delen variationsrika och förhållandevis orörda skogen höga botaniska och zoologiska värden, framförallt ur ornitologisk synvinkel. På sydvästra delen av Lidön finns Lidö herrgård med anor från 1600-talet. Skabbö och öarna norr om Lidö användes ända in på början av 1900-talet som ängsmark. Större delen av Lidös gamla ängar har nu plöjts upp och använts som åker. Lidö har även använts för militärt ändamål vilket man kan se spår av på Norrkalven. Mellan hade Lidö också Sveriges största minkfarm. För noggrannare beskrivningar av Lidös olika livsmiljöer och miljöer se Norrtälje kommuns naturvårdsrapport Lidö Naturinventering med förslag till skydds- och skötselåtgärder (Jansson 1997). Beskrivning av livsmiljöer *Laguner (1150) Norrviken på norra Lidö kan definieras som Lagun i successionsstadiet gloflada. Den är mycket liten och ligger i anslutning till en tidigare hävdad havsstrandäng. Vattenutbytet begränsas av vass som, förutom en liten mynning, avgränsat viken från resten av Östersjön. Vass växer även rikligt i viken och endast en mindre vattenspegel existerar. 7 (12) *Strandängar vid Östersjön (1630) På Lidö ligger en mindre, tidigare hävdad havsstrandäng i anslutning till Norrviken. I området bedrevs tidigare slåtter. Nu återstår emellertid endast en smal sträng strandäng mellan den rikliga vassen och angränsande skog. Havsstrandängsarter som fortfarande förekommer är havssälting, strandmyskgräs, strandförgätmigej, höstskallra, hundstarr, ängsnycklar och kärrspira. *Taiga (9010) På Lidö finns flera olika områden som går in under livsmiljön taiga. Det västra delområdet består av fuktig till sank granskog. Skogen är olikåldrig och ställvis är granarna över 100 år gamla. På flera ställen finns små kärr och vätar med gran, björk och klibbal. På Norrkalven finns fuktig till sank grandominerad naturskog med mindre insprängda områden med talldominerad barrskog. Och på Söderkalven finns ytterligare partier med taiga bestående av bl.a. blåbärsgranskog med inslag av hällmark och sumpskog. *Nordlig ädellövskog (9020) Öster om Norrsundet finns en lundartad askskog med inslag av klibbal och rik örtflora. Bl.a. Förekommer skogsbingel, spenört, blåsippa, storrams, ormbär, skogsnycklar, lundelm, lönnlav och svart klotterlav. Träden är mest medelgrova och upp till 20 meter höga. Vissa av askarna bär spår av hamling. Skabbö har varit starkt kulturpåverkad fram till cirka 1900 då hävden upphörde. Frånsett att en del asp och gran togs ut från ett begränsat område i söder har ön stått orörd sen dess. Här finns gammal ädellövskog. Asklundarna som skogsbestånd sett, har en hög ålder även om individer kan vara unga. I fältskiktet finns bland annat skogsbingel och ramslök. Enstaka orkidéer förekommer också men i stort sett har den hävdpåverkade floran försvunnit från området. Näringsrik granskog (9050) Det finns flera exempel på näringsrik granskog på Lidö. Delar av skogen ligger strax väster/söder om Österhamn och består av procent gran, 20 procent björk och 20 procent asp med inslag av rönn och klibbal. Granarna är grovvuxna och upp till 90 år gamla. Även en del av asparna är stora och grova. Skogen är övervägande fuktig och ganska öppen med vackra hasselbuketter. Bitvis är floran lundartad och rik. Tillgången på död ved är god. Arter som indikerar höga naturvärden är storrams, sårläka, lundsmörblomma, blåsippa, svarta vinbär, krusig ulota, stubbspretmossa, långflikmossa och gammelgranslav. Längs med västra sidan av Norrsundet och söderut mot Österhamn finns en grandominerad blandskog med gran, björk, sälg, ask, asp och klibbal. Även på Skabbö finns ett mindre område med örtrik granskog med tandrot, trolldruva, blåsippa, skogsbingel och ormbär. 8 (12) Trädklädd betesmark (9070) Det norra delområdet är delvis nyrestaurerat till hage och betas. Det unga trädskiktet har huggits bort och gamla hamlade träd friställts. Trädskiktet är tvåskiktat med en uppskattad ålder på år. Ask är vanligast och flera av träden är grova. Även andra lövträd såsom björk, samt hassel. I fältskiktet växer bl a gullviva, teveronika, gökärt, ängsvädd, blåsippa och harsyra. Det södra delområdet är en del av en gammal inäga med öppna slåtterängar eller åkermark mellan backar med hamlade askar och hassel. Trädskiktet är treflerskiktat med en uppskattad ålder på år. Artsammansättningen är variationsrik. Ask dominerar, men det finns även mycket gran, rönn, hassel, asp och al. Gamla grova träd är allmänt-rikligt förekommande. I fältskiktet växer bl a skogsbingel, ärenpris, skogsbingel, gökärt, blåsippa, ängsvädd och hässleklocka. *Lövsumpskog (9080) Lövsumpskogar av fennoskandisk typ finns på Skabbö där den framförallt är aldominerad. I ett område är alen flerstammig och inblandad delvis med ask och ett i allmänhet rikligt buskinslag. Utvecklingsområden På Lidö finns flera partier som har potential att utvecklas till Natura livsmiljö. I dagsläget finns dock inte de för livsmiljöerna utmärkande strukturer och processer i tillräckligt hög utsträckning. Hotbild vad kan påverka Natura 2000-området negativt Området har ett starkt skydd i egenskap av naturreservat. Potentiella hot såsom skogsbruksåtgärder annat än i naturvårdsyfte, nydikning eller underhåll av gamla diken och olika typer av exploatering är förbjudna eller kräver tillstånd av Länsstyrelsen enligt föreskrifterna för reservatet. Ca 2 ha taiga är dock inte är undantagen skogsbruksåtgärder enligt reservatsbeslutet. En komplett lista är inte möjlig att upprätta. Här listas ett urval hot som i det här området bedömts mest relevanta. *Laguner (1150) Inga direkta hot i området. *Strandängar vid Östersjön (1630) Om hävden av strandängen inte återupptas kommer den sista resten av ängen att växa igen med al och vass. *Taiga (9010) Inga direkta hot i området annat än avverkning i skog där skogsbruksåtgärder enligt reservatsbeslutet får bedrivas. 9 (12) *Nordlig ädellövskog (9020) Ökad konkurrens av triviallövträd och gran. Näringsrik granskog (9050) Inga direkta hot i området. Trädklädd betesmark (9070) Ingen eller för svag beteshävd. Igenväxning. Uteblivna restaureringsåtgärder. *Lövsumpskog (9080) Invandrande gran kan eventuellt vara ett hot. Bevarandeåtgärder med tidsplan Gällande regler Enligt 7 kap 28 a miljöbalken (MB) krävs tillstånd för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön eller störa utpekade arter i ett Natura 2000-område som har förtecknats enligt 7 kap 27 MB. Tillstånd krävs inte för verksamheter och åtgärder som direkt hänger samman med eller är nödvändig för skötseln och förvaltningen av området. Alla Sveriges Natura 2000-områden utgör dessutom riksintressen (enligt 4 kap MB), vilka ska beaktas vid prövning av ärenden och planläggning. Området är skyddat som naturreservat enligt 7 kap. MB. Strandskydd gäller enligt 7 kap MB inom delar av Natura 2000-området. Inom strandskyddat område är viss typ av exploatering förbjuden, t.ex. uppförande av ny byggnad. Undantag från förbudet gäller t.ex. byggnader som behövs för de areella näringarna och som måste finnas inom strandskyddat område. Behov av ytterligare reglering För att säkerställa gynnsam bevarandestatus behöver all skog som klassas som livsmiljö enligt Natura 2000-systemet formellt skydd m a p skogsbruksåtgärder. I dagsläget (2016) saknar ca 2 ha taiga sådant skydd. 10 (12) Tabell 3. Förslag till skötselåtgärder utöver vad som gäller i skötselplanen för naturreservatet Lidö. Åtgärder i kursiv är prioriterade. Livsmiljö/art Åtgärd Tidsplan *Strandängar vid Östersjön (1630) Återuppta hävden. Slåtter eller bete. *Nordlig ädellövskog (9020) I ädellövskogen i anslutning till Norrsundet bör ädellöv gynnas med hjälp av röjning och bete. Omgående och sedan årligen. Inom 5 år. Näringsrik granskog (9050) Trädklädd betesmark (9070) *Lövsumpskog (9080) Ev. extensivt bete även i ädellövskog på Skabbö Ev. röjning/gallring av förekommande täta unga trädbestånd. Ev. extensivt bete, särskilt längs Norrsundets västsida. Frihuggning kring värdefulla träd och hasselbuketter. Beteshävd. Röjning av gran och igenväxningsvegetation. Frihuggning av gamla grova träd. Ev hamling Röjning av gran. Vid behov. Vid behov. Vid behov. Vid behov. Årligen. Omgående och sedan vid behov. Omgående och sedan vid behov. Vid behov. Bevarandetillstånd i dag Tabell 4. Bevarandetillstånd hos ingående livsmiljöer. Livsmiljö/art Bevarandetillstånd *Laguner (1150) Gynnsamt. *Strandängar vid Östersjön (1630) *Taiga (9010) Ej gynnsamt. Havsstrandängen är ohävdad och håller på att växa igen med vass och al. Gynnsamt i norr (förutom ett parti med granskog på Norrkalven) och ej gynnsamt i söder. Skogen på Söderkalven har ännu inte utvecklat tillräckliga 11 (12) *Nordlig ädellövskog (9020) Näringsrik granskog (9050) Trädklädd betesmark (9070) *Lövsumpskog (9080) kvaliteter. Tveksamt. Åtgärder behövs pga igenväxning. Väster om Norrsundet ej gynnsamt, på Söderkavlen gynnsamt. Ej gynnsamt. Okänt. Området har inte besökts i fält. Inventeringar i området och andra referenser Artdatabanken, lista med rödlistade arter, uttag Hytteborn, H Personlig kommunikation. Fakultet for naturvitenskap og teknologi, Norge. Jansson, M. Lidö Naturinventering med förslag till skydds- och skötselåtgärder. Naturvård i Norrtälje kommun. Rapport nr 15. Norrtälje kommun Länsstyrelsen i Stockholms län. Beslut och skötselplan för reservatet Lidö. Söderlund, S. Tillsynsman på Lidö. Skärgårdsstiftelsen. 12 (12) Karta Livsmiljöernas sifferkoder i kartan och dokumentet är korrekta liksom namnen i dokumentet. Livsmiljöernas namn i kartan kan dock vara felaktiga.
