Transcript
Bidragskalkyler för Konventionell Produktion 2016 Landsbygdsavdelningen (Borås, Skara, Uddevalla) Länsstyrelsen i Västra Götalands län Göteborg INNEHÅLL Förord 2 Normskördar Förfruktseffekter 4 Prisutveckling för avsalugrödor Prisutveckling för KRAV-godkända avsalugrödor Arbetsgivaravgifter och egenavgifter 5 Lönekostnader för anställd arbetskraft 6 Beskrivning av olika stödformer 7 Exempel på maskinkostnader 15 Exempel på beräkning av traktortimmar per hektar för olika grödor 16 Bidragskalkyler Växtodling Husdjur Höstvete brödsäd 18 Mjölkko kg mjölk 92 Höstvete foder 20 Mjölkko kg mjölk mjölkko majsensilage 94 Höstvete foder med fånggröda 22 Mjölkko bete eller rastbete 96 Höstråg 24 Rekryteringskviga mjölkras 98 Rågvete 26 Mellankalv/gödtjur - mjölkras 100 Höstkorn 28 Vallfodertjur mjölkras 102 Höstraps, traditionell etablering 30 Stut mjölkras 104 Höstraps, etablering utan plöjning 32 Diko köttras 106 Höstraps, radrensande såmaskin 34 Rekryteringskviga köttras 108 Vårvete 36 Slaktkviga köttras 110 Korn foder 38 Ungtjur köttras 112 Korn malt 40 Stut- köttras 114 Havre foder 42 Modersugga 116 Havre gryn 44 Slaktgris spannmål och koncentrat 118 Havre foder med fånggröda 46 Slaktgris spannmål, soja, vassle och premix 120 Vårraps 48 Hybridgylta 122 Oljelin 50 Lammproduktion, januari och mars 124 Foderärt 52 Lammproduktion, april 126 Åkerböna 54 Matpotatis King Edward 56 Matpotatis Faxe, Bintje, Inova 58 Frövall Rödklöver 60 Frövall Timotej 62 Frövall Ängssvingel 64 Helsäd ensilage 66 Slåttervall ensilage balar 68 Slåttervall, ensilage - plansilo 70 Slåttervall hö/ensilage 72 Slåttervall hö/bete 74 Slåttervall ensilage/bete 76 Rörföen hö/halm 78 Betesvall på åkermark 80 Betesvall rovdjursav. Stängsel 82 Bete betesmark 84 Bete rovdjursavvisande stängsel 86 Halm 88 Träda 90 1 FÖRORD Bidragskalkylerna är anpassade till förutsättningarna i Västra Götalands län. De har gjorts i samarbete mellan husdjurs- och växtodlingsrådgivare i länet, Jordbruksverkets regionala rådgivare samt Svenska Pig. Kalkylerna är avsedda som hjälpmedel vid driftsplanering i enskilda företag. De kan också användas för information om insats- och avkastningsuppgifter i olika produktionsgrenar. När kalkylerna används för driftsplanering bör de justeras med hänsyn till data från den enskilda gården. Genom att räkna med dina egna siffror för avkastning och priser får du bättre grepp om ekonomin. Årets upplaga har justerats med avseende på bland annat priser, gödsling, kemisk bekämpning, traktortimmar, bränsle och arbetsåtgång. Nya kalkyler för höstraps med olika etableringsmetoder har gjorts. Kalkylpriser och avkastningsnivåer Kalkylerna är gjorda som prognoskalkyler och en prognos har alltid en osäkerhet. Kalkylerna är gjorda vintern 2015/2016 och baseras på den kunskap vi hade då. Priserna har valts med utgångspunkt från prisläget under hösten Texten intill kalkylerna innehåller en förklaring om vilken prisnivå som använts i respektive fall. Om du får bättre pris genom lagring, annan inköpstidpunkt eller egen förädling kan du ange ditt pris i högerkolumnen istället eller behandla prisskillnaden som en organisationsintäkt. Vallfoder och bete produceras som regel för användning på gården och dessa priser har satts med hänsyn till markens alternativvärde. Växtodlingskalkylerna har gjorts med olika avkastningsnivåer. För att underlätta valet av lämplig nivå i olika delar av länet bifogas en tabell över normskördarna för Vissa grödor med höga förfruktsvärden underskattas om man bara ser till deras direkta avkastning. En tabell med förfruktseffekter finns för att försöka spegla odlingen i ett längre perspektiv. Gödselgivorna är anpassade efter kalkylens avkastning och Jordbruksverkets Rekommendationer för gödsling och kalkning Observera att vilka kemiska bekämpningsmedel som är tillåtna i olika grödor (samt doser etc.) kan ändras efter att dessa bidragskalkyler har färdigställts. Resultat Lönsamhetsmåttet i bidragskalkylerna är täckningsbidraget. Täckningsbidraget för en produktionsgren är lika med de totala intäkterna minskat med särkostnaderna. Täckningsbidrag 1 (TB 1) visar netto efter att rörliga särkostnader är betalda. Täckningsbidrag 2 (TB 2) visar netto efter att samtliga särkostnader är betalda, där även kostnaderna för arbete och ränta på djur- och rörelsekapital är särkostnad. Totala nettot från TB 2 ska tillsammans med övriga intäkter (t ex. stöden) i företaget betala samkostnaderna samt räntor och avskrivningar på maskiner och byggnader samt markkostnad. Gårdsstöd och miljöersättningar Gårdsstödet är inte kopplat till produktionen och varken gårdsstödet eller miljöersättningar har tagits med på intäktssidan i kalkylerna. Du får själv komplettera kalkylerna med de stöd som är aktuella på din egen gård. Information om stöd som kan vara aktuella lämnas på sidorna Maskinkostnader Kostnaden för maskiner som är den största posten i växtodlingen varierar med val av bearbetningsstrategi, maskinstorlek och jordart. Val av maskiner och bearbetningsstrategi har dessutom stor betydelse för växtnäringsutnyttjande och bekämpningsbehov. Arbets- och dieselförbrukning för kalkylerna utgår från konventionell bearbetning enligt beräkningarna på sidorna Drivmedelsförbrukningen i maskinkostnadsberäkningarna och i växtodlingskalkylerna baseras på jordbearbetning av jordar med 25 % lerhalt. 2 NORMSKÖRDAR FÖR SKÖRDEOMRÅDEN 2014 SKO Spannmål Potatis 1) vall 2 Slåtter- Höstvetvete Råg- Vår- Råg Vår- Havre Ärter Mat- Höst- Vår- Totalt vete korn potatis raps raps 1331* * * * Vattenhalt: Spannmål 14 %, trindsäd 15 %, oljeväxter 9 %, slåttervall 16,5 %. Skörd kg/ha. * Skördeområdet delat av länsgräns 1) Avser endast den konsumtionsdugliga delen 2) Avser Normskörden är den skörd som man under normala väderbetingelser kan förvänta sig i ett område. Den utgör medeltalet av de senaste 15 årens avkastning enligt skördeskattningarna inom området samt en beräknad skördeförändring från 15-årsperiodens mitt till Källa: SCB:s meddelande JO 15 SM 1401, J 15 SM FÖRFRUKTSEFFEKT Förfruktseffekt kan uttryckas som kg kväve till efterföljande gröda eller som skördeökning på efterföljande gröda på grund av effekter av växtnäring, strukturförbättring och sjukdomssanering. I tabellen nedan redovisas den effekt som förfrukten ger på odling av höstvete eller vårsäd. Förfrukt Kväveeffekt, kg N/ha Skördeökning höstvete, kg/ha Skördeökning vårsäd, kg/ha Korn, höstsäd Havre Gräsvall Blandvall Foderärter Åkerbönor Höstraps Våroljeväxter Potatis Stubbträda PRISUTVECKLING FÖR AVSALUGRÖDOR Lantmännens odlarpriser för prisområde Västra Sverige, leverans vid skörd. Oljelin Östra Sverige Leveransort Lidköping Varuslag Höstvete 0,88 0,88 1,06 2,11 1,80 1,00 1,60 1,72 1,90 1,48 1,35 Fodervete 0,84 0,85 0,91 1,92 1,29 0,90 1,38 1,65 1,85 1,23 1,26 Råg 0,77 0,82 0,98 1,89 1,64 0,83 1,42 1,73 1,80 1,18 1,15 Rågvete 0,79 0,82 0,92 1,78 1,25 0,81 1,23 1,55 1,80 1,16 1,17 Vårvete 0,97 0,90 0,98 2,25 2,00 1,13 1,65 1,82 1,95 1,58 1,60 Foderkorn 0,77 0,81 0,90 1,71 1,27 0,82 1,23 1,55 1,65 1,08 1,15 Maltkorn 0,82 0,85 1,08 2,30 1,74 0,88 1,42 1,70 1,75 1,39 1,45 Foderhavre 0,65 0,79 0,98 1,52 1,17 0,68 1,08 1,35 1,48 1,13 1,07 Grynhavre 0,93 0,95 1,06 1,64 1,39 0,92 1,46 1,70 1, ,40 Foderärt 0,96 1,07 1,11 1,90 1,69 1,33 1,83 1,92 2,35 1,83 1,70 Åkerböna 0,86 1,07 1,15 1,80 1,64 1,30 1,75 1,90 2,35 1,88 1,70 Raps, rybs 1,89 1,89 2,07 2,53 3,64 2,40 3,20 4,00 4,00 2,81 3,20 Oljelin 2,45 2,30 2,25 3,15 4,05 2,80 4,20 4,00 4,00 3,98 4,00 4 PRISUTVECKLING FÖR KRAV-GODKÄNDA AVSALUGRÖDOR , kr/kg Lantmännens odlarpriser för prisområde Västra Sverige, Pool inkl. lagerersättning 1 och kontraktstillägg. KRAV-godkänd vara. Maltkorn 2013 och 2014 Syd, Matärt 2013 till 2015 Östra Sverige, raps/rybs Syd och Öst. Några priser har hämtats från Varaslättens Lagerhus, avräkningspriser vid skörd. Rågvete 2014 Svenska Foder, 2015 Lantmännen Syd.. Varuslag Höstvete 1,18 1,33 1,74 3,20 2,37 1,82 3,00 3,03 3,00 2,55 2,33 2,75 Fodervete 1,18 1,33 1,73 3,20 2,25 1,77 2,89 3,03 3,00 2,33 2,25 Råg 1,31 1,36 1,54 3,20 2,69 1,60 2,41 2,96 2,87 2,50 1,88 1,70 Vårvete 13 % 1,62 1,83 2,38 3,75 2,70 2,13 3,07 3,28 3,17 2,65 2,53 3,00 protein Foderhavre 1,01 1,18 1,94 2,81 2,51 1,28 2,86 2,53 2,47 1,81 1,93 2,20 Grynhavre 1,07 1,35 2,03 2,95 2,66 1,37 3,06 3,28 2,82 2,08 2,33 2,60 Grynhavre USA 1,19 1,44 2,07 3,00 2,69 1, Foderkorn 1,18 1,32 1,98 3,21 2,24 1,80 3,00 3,03 2,90 2,45 1,78 2,30 Maltkorn 1,35 1,48 2,38 3,75 2,85 1,83 3,36 3,23 3,23 2,85 2,38 2,70 Matärt 2,55 2,52 2,60 3,90 3,85 2,85 3, ,70 3,88 4,00 Foderärt 1,53 1,64 1,90 3,55 3,45 2,44 3,14 3,41 3,42 3,20 3,38 3,30 Åkerböna 1,46 1,54 1,90 3,55 3,42 2,33 3,08 3,51 3,42 3,26 3,43 3,30 Raps, rybs 3,40 4,00 3,63 5,10 6,26 5,63 6,02 6,45 7,17 7,28 7,60 7,2+ utan kontrakt 3,00 Rågvete 1,08 1,19 1,62 2,91 2,00 2,69 2,91 2,90-1,82 1,80 1) För leverans under skördeperioden är priset 5 öre lägre per kg. (år ) ARBETSGIVARAVGIFTER OCH EGENAVGIFTER Ändamål Arbetsgivaravgift % 2015 Egenavgift % 2015 Ålderspensionsavgift 10,21 10,21 Efterlevandepensionsavgift 1,17 1,17 Sjukförsäkringsavgift 4,35 4,44 Föräldraförsäkringsavgift 2,60 2,60 Arbetsskadeavgift 0,30 0,30 Arbetsmarknadsavgift 2,64 0,10 Allmän löneavgift 10,15 10,15 Summa avgiftsprocent 31,42 28,97 Egenavgifter gäller vid en karensdag 5 Egenavgift till sjukförsäkringen 2015 (vid inkomst upp till 7,5 gånger basbeloppet) 7 karensdagar 4,44 % innebär summa avgiftsprocent 28,97 14 karensdagar 4,34 % ,87 30 karensdagar 4,16 % ,69 Undantag 2015 från redovisningsperioden maj För anställda som är födda 1992 eller senare betalar du bara ålderspensionsavgift på 10,21procent. För anställda som är födda 1990 eller 1991 betalar du bara ålderspensionsavgift och en fjärdedel av övriga avgifter, det vill säga 15,49 procent. För anställda som är födda betalar du bara ålderspensionsavgiften på 10,21 procent. För anställda som är födda 1937 eller tidigare betalar du varken arbetsgivaravgifter eller särskild löneskatt. Från och med redovisningsperioden maj 2015 betalar du full arbetsgivaravgift för anställda födda LÖNEKOSTNADER FÖR ANSTÄLLD ARBETSKRAFT Avtalen för lönerna gäller från 1 juni Växtodling och annat arbete än djurskötsel Grundlön Semesterlön 13% Arbetsgivaravgift enligt lag 31,42% Avtalsbundna försäkringar 5,70% Summa timkostnad, normal arbetstid 1850 tim Övertid, vardagar 200 tim x 62,60 kr / 2115 tim Övertid och helgtillägg, lörd, sönd 65 tim x 106,45 kr / 2115 tim Semesterlön på övertidsersättning 13% Avgifter 31,42% + 5,70% på övertidsersättning Timkostnad inkl normal övertid, 1875 tim Kr 128,40 kr 16,70 kr 145,10 kr 45,60 kr 8,30 kr 199 kr 5,90 kr 3,30 kr 1,20 kr 3,40 kr 212,80 kr Djurskötsel Grundlön Semesterlön 13% Arbetsgivaravgift enligt lag 31,42% 127,20 kr 16,50kr 143,70 kr 45,15 kr 6 Avtalsbundna försäkringar 5,70% Summa timkostnad, normal arbetstid, vardagar 1642 tim Lönetillägg lörd, sönd, helgdag (uppskattat till 224 timmar per år/2047 h) Lönetillägg storhelg, (uppskattat till 16 timmar per år/2047h) Semesterlön på lönetillägg 13% Avgifter 31,42% + 5,70% på lönetillägg Summa timkostnad, inkl lönetillägg Övertid, vardagar 100 tim x 61,45 kr / 2047 tim Övertid, lörd, sönd 65 tim x 104,25 kr / 2047 tim Semesterlön på övertidsersättning 13% Avgifter 31,42 %+ 5,70 % på övertidsersättning Timkostnad inkl lönetillägg och normal övertid, 100 tim 8,20 kr 197,05 kr 5,25 kr 0,75 kr 0,75 kr 2,25 kr 206,05 kr 3,00 kr 3,30 kr 0,80kr 1,55 kr 214,70 kr BESKRIVNING AV OLIKA STÖDFORMER Gårdsstödet Gårdsstödet är ett arealbaserat inkomststöd som syftar till att främja lantbruket. Det ska bidra till ökad konkurrenskraft och till att hålla landskapet öppet. Det är den som har rätt att använda marken, som ansvarar för driften och förvaltningen av marken den 15 juni och som redovisar marken i sin SAM-ansökan som kan söka gårdsstöd. Hur mycket gårdsstöd du kan få beror på värdet av dina stödrätter. Du måste ha minst 4 hektar jordbruksmark och stödrätter för minst 4 hektar i din ansökan för att gårdsstödet ska betalas ut. Stödrätterna är inte knutna till ett visst skifte. Det krävs bara att du har stödrätter som motsvarar den areal jordbruksmark som du vill ha gårdsstöd för. Mer information om gårdsstödet finns på Jordbruksverkets webbsida. Förgröningsstöd Du som söker gårdsstöd söker också förgröningsstöd. Förgröningsstödet är ett stöd för jordbruksmetoder som är bra för klimatet, miljön och den biologiska mångfalden. För att få förgröningsstödstöd måste du få gårdsstödet utbetalt och följa de villkor för förgröningsstödet som gäller dig. Du ska ha minst två eller tre grödor på din åkermark Ett av villkoren för förgröningsstödet är att du ska odla ett visst antal grödor på din åkermark under perioden 1 juni 31 juli. Hur många grödor du ska ha beror på var i landet du har din jordbruksmark och hur många hektar åkermark du har. Om du uppfyller någon av nedanstående punkter får du förgröningsstöd utan att du behöver uppfylla villkoret i förgröningsstödet att odla ett visst antal grödor: Om du har mark med certifierad ekologisk produktion får du förgröningsstöd utan att du behöver följa villkoren för förgröningsstödet på den marken. Om du har mindre än 10 hektar åkermark kvar när du räknat bort permanenta grödor och permanent gräsmark. 7 Om minst 75 procent av din åkermark som blir kvar efter det att du räknat bort permanenta grödor och permanent gräsmark är vall eller träda eller en kombination av dessa och resten av din åkermark är mindre än 30 hektar. Om minst 75 procent av din jordbruksmark är permanent gräsmark eller vall eller en kombination av dessa och resten av din åkermark är mindre än 30 hektar. Om mer än hälften av den åkermark som du söker gårdsstöd för i år inte fanns med i din ansökan förra året och all din åkermark i år odlas med en annan gröda är förra året. Om du inte passar in i någon av dessa punkter behöver du odla två eller tre grödor. Börja med att räkna ut hur många hektar åkermark du har. När du räknar ut hur många hektar åkermark du har i detta sammanhang ska du räkna bort den här åkermarken: mark med permanenta grödor permanent gräsmark Har du hektar åkermark kvar? Då ska du ha minst två grödor på denna mark. Den gröda du har mest av får täcka maximalt 75 procent av åkerarealen som blir kvar när du räknat bort permanenta grödor och permanent gräsmark. Har du mer än 30 hektar åkermark kvar? Då ska du ha minst tre grödor på denna mark. De två grödorna som du har mest av får tillsammans täcka maximalt 95 procent av åkerarealen som blir kvar när du räknat bort permanenta grödor och permanent gräsmark. Den enskilt största grödan får täcka maximalt 75 procent. Har du mer än 30 hektar åkermark kvar och mer än 75 procent av den marken är något av vall eller träda? Då ska du ha minst två grödor på den del av åkermarken som inte är vall eller träda. Den största grödan får täcka maximalt 75 procent av åkerarealen som inte är vall eller träda. Mer information om två eller tre grödor finns på Jordbruksverkets webbsida. Minst fem procent av din åkermark ska vara ekologiska fokusarealer I förgröningsstödet finns regler om att du ska ha minst fem procent av åkermarken som så kallade ekologiska fokusarealer. Detta gäller dig som har mer än hälften av din jordbruksmark i slättbygd och vissa andra områden i Götaland och Svealand och har mer är 15 hektar åkermark. Ekologiska fokusarealer är områden som kan förbättra den biologiska mångfalden. Det betyder inte att de behöver vara ekologiskt odlade. Om du uppfyller någon av nedanstående punkter får du förgröningsstöd utan att du behöver ha ekologiska fokusarealer oavsett var i Sverige du har din jordbruksmark: Om du har mark med certifierad ekologisk produktion får du förgröningsstöd utan att du behöver följa villkoren för förgröningsstödet på den marken. Om du har 15 hektar åkermark eller mindre kvar när du räknat bort permanenta grödor och permanent gräsmark. Om minst 75 procent av din åkermark som blir kvar efter det att du räknat bort permanenta grödor och permanent gräsmark är vall, träda eller baljväxter eller en kombination av dessa och resten av din åkermark är mindre än 30 hektar. Om minst 75 procent av din jordbruksmark är permanent gräsmark eller vall eller en kombination av dessa och resten av din åkermark är mindre än 30 hektar. Om du inte passar in i någon av dessa punkter och mer än hälften av din jordbruksmark ligger i slättbygd eller vissa andra områden i Götaland och Svealand behöver du ha minst fem procent av din åkermark som ekologisk fokusareal. De ekologiska fokusarealerna har olika omräkningsfaktorer 8 som du ska multiplicera med för att få fram hur stor areal de räknas som. Ekologiska fokusarealer får inte ligga på sådan mark som räknas som permanent gräsmark. Du kan välja vilka av de här markerna som du vill ha som ekologiska fokusarealer. Träda Du får bryta trädan tidigast den 16 juli. Träda har omräkningsfaktorn 1. Det betyder att 1 hektar träda räknas som 1 hektar ekologisk fokusareal. Salix Du får inte använda mineralgödselmedel eller växtskyddsmedel, utom det första året grödan odlas. Salix har omräkningsfaktorn 0,3. Det betyder att 1 hektar salix räknas som 0,3 hektar ekologisk fokusareal. Kvävefixerande grödor Du kan ha dessa kvävefixerande grödor på en ekologisk fokusareal: ärter (inklusive konservärter), åkerböna och andra bönor, sötlupin, vicker, kikärter lusern och klöver De kvävefixerande grödorna ska odlas i renbestånd. Alla grödor utom konservärter ska bibehållas på marken minst till och med den 31 juli. Kvävefixerande grödor har omräkningsfaktorn 0,7. Det betyder att 1 hektar kvävefixerande gröda räknas som 0,7 hektar ekologisk fokusareal. Obrukade fältkanter på åkermark En obrukad fältkant på åkermark är en remsa utmed åkerkanten där du inte har någon produktion. Den ska hållas obrukad minst fram till årets sista skörd av den gröda som finns på skiftet den största delen av perioden 1 juni 31 juli. Den obrukade fältkanten kan anläggas mellan två skiften. De obrukade fältkanterna får vara 1 20 meter breda, men du räknar bara löpmeter multiplicerat med omräkningsfaktorn 9. Därför räknas 1 meter obrukad fältkant som 9 kvadratmeter ekologisk fokusareal. Det innebär att 1000 m obrukad fältkant motsvarar 0,9 ha. För den obrukade fältkanten gäller samma allmänna regler som för träda. Tänk på att du inte får putsa din obrukade fältkant mellan 1 mars och 30 juni. Vallinsådd i en huvudgröda Huvudgrödan ska vara spannmål eller oljeväxter. Om du sår in vallen på våren eller försommaren räknas marken som ekologisk fokusareal i år. Vallinsådd som du gör på hösten i en höstgröda räknas som ekologisk fokusareal följande år. Du får bryta insådden tidigast den 1 november. Omräkningsfaktorn är 0,3. Det betyder att 1 hektar med vallinsådd räknas som 0,3 hektar ekologisk fokusareal. För att vallinsådden ska räknas som ekologisk fokusareal får den inte vara på åkermark som du får miljöersättning för minskat kväveläckage för. Mer information om ekologiska fokusarealer finns på Jordbruksverkets webbsida. Nötkreatursstöd Nötkreatursstödet ska stödja och påverka intresset för mjölk- och köttproduktionen. Stödet ska ge företag inom näringen möjlighet att behålla en lönsam produktion och dämpa en nedåtgående trend inom branschen. Du kan få ersättning för alla nötkreatur över 1 år som du har under beräkningsperioden. Du kan få ersättning för varje dag som djuret är över 1 år, även om djuret är yngre än så när beräkningsperioden startar. Alla djurens in- och uthändelser ska vara registrerade i centrala nötkreatursregistret (CDB) inom 7 dagar. För år 2016 får du stöd för de nötkreatur som du har under beräkningsperioden 1 augusti juli Mer information om nötkreatursstödet finns på Jordbruksverkets webbsida. 9 Stöd till unga jordbrukare Nu finns det ett stöd till dig som är 40 år eller yngre och som har startat ett jordbruksföretag för första gången. Syftet med stödet är att göra det lite lättare för unga personer att starta ett jordbruksföretag. Du kan få stöd till unga jordbrukare om du: är 40 år e
