Transcript
GENOMBROTTSPROJEKT V Bättre vård mindre tvång TEAM Bättre vård mindre tvång 1 Förord Jag började med att fundera på i vilka möten jag betytt mycket för någon. Möten där jag påverkat andras liv. För hur många hade mötet med mig inneburit förändring. Men snart insåg jag, att det vet jag faktiskt ingenting om. Däremot vet jag att det är många möten och människor som har påverkat mig. (Ur Goda möten i hälso- och sjukvården Ing-Marie Wieselgren m.fl.). Det jag hört, det jag sett i mina möten med alla deltagare i Bättre vård mindre tvång är just denna insikt. Att vi alla berörs och berör varandra. Det är själva essensen i det som leder till förändringar och förbättringar. Möten är inte alltid självklara, behagliga och ofarliga. De kan vara omstörtande men också varma och nära. I alla teamrapporter som genomfört sina genombrott finns mötet som en underliggande ton. Mötet med kollegor, med patienter, närstående, föreläsare och med team från andra delar av landet. Ibland anar jag också att det handlar om möten med sig själv. Vad brinner jag för? Vad vill jag och vad kan jag åstadkomma? Med många små steg har långa resor gjorts. Vi vet vad som passerat men vi kan bara ana vad som finns där bakom horisonten. Däremot vet jag att alla har slagit in på en väg som inte går att vända åter ifrån. En väg till bättre vård och mindre tvång. Lycka till vi möts igen! Stockholm i oktober 2012 Ing-Marie Wieselgren Projektchef Avdelning för vård och omsorg Bättre vård mindre tvång 2 Innehåll Bakgrund... 4 Överenskommelsen... 4 Linda Weichselbraun, attitydambassadör, (H)järnkoll... 5 Team Kaffevagn under besökstid skapar ökad trivsel... 6 Team Ökad personalnärvaro skapar trygghet och tillit... 7 Team Patienter visar förståelse för tvångsvårdsinsatser... 8 Team Pedagogiska måltider och förbättrad miljö ger ökad trivsel... 9 Team En sammanhållen vårdkedja gör vården effektiv och säker Team Stressnivån reducerad med en tredjedel Team Lyhördheten för patientens behov har ökat Team Mycket är bra mycket kan göras bättre Team Personalen behöver kontinuerlig uppdatering av rutiner kring tvångsåtgärder. 14 Team Personalens agerande i tvångssituation mer uppskattat än väntat Team Etikkafé med brukarrepresentanter ger möjlighet till dialog Team Så gott som all personal har deltagit i projektet Team Lugnande strategier dokumenteras i journalen Team Förbättrad information kring patientens läkemedel Team Patientpärmar - ett sätt att öka delaktigheten i vården Förkortningslista Bättre vård mindre tvång 3 Bakgrund Den psykiatriska heldygnsvården är en specialiserad vård som är utmanande och krävande mot bakgrund av att över hälften av alla platser i heldygnsvården upptas av patienter som vårdas med stöd av tvångslagstiftning. De som tvångsvårdas inom heldygnsvården har ofta stora behov och kräver omfattande vårdinsatser. Det kräver kunskap och mognad hos både personal och verksamhet. Beläggningen är hög inom den psykiatriska heldygnsvården vilket påverkar vårdmiljön, vårdinnehållet och patientsäkerheten. Patienterna har ofta inte möjligheter att själva välja sin vård och befinner sig därför ofta i en utsatt position. Det är ett stort ansvar att vårda en annan människa mot hans eller hennes vilja. Den vård som ges mot någons vilja måste vara allsidig, planerad och kunskapsbaserad samt ytterst sträva efter att involvera patienten och dennes närstående i så hög grad som det är möjligt. Den psykiatriska heldygnsvården ska vara av hög kvalitet. Under tre år har det bedrivits ett systematiskt arbete som engagerat enheter/delar av den psykiatriska heldygnsvården från Piteå i norr till Trelleborg i söder. Den metod som erbjudits och använts är Genombrottsmetoden. Ett systematiskt förbättringsarbete som engagerar hela enhetens eller vårdteamets personal och som använder regelbundna mätningar för att utvärdera vidtagna förändringar har visat sig kunna ge bestående goda förbättringar. Den så kallade genombrottsmetodiken har använts med framgång i flera nordiska länder och i Sverige. Målet med et praktiska förbättringsarbetet har handlat om att minska behovet av tvångsåtgärder och därmed användandet av dessa, förbättre patientens upplevelser i samband med tvång samt öka kunskapen. Vår utgångspunkt har varit att tvångsvård och tvångsåtgärder bara ska användas när det inte går att ge nödvändig vård på annat sätt. Alla ansträngningar ska göras för att förebygga att situationer uppkommer där tvång blir nödvändigt. Bemötande, miljö, arbetssätt, kunskapsbaserade metoder och Personalens kompetens spelar stor roll för att minska behovet av tvång. Att använda just tvångsåtgärder som mått på resultatet av vårdinsatserna i stort har visat sig framgångsrikt för att utveckla den psykiatriska heldygnsvården i sin helhet. Det brukar leda till en ökad nöjdhet för både patienter och personal. Överenskommelsen Sveriges kommuner och landsting (SKL) har i en överenskommelse med Socialdepartementet satsat på ett nationellt utvecklingsarbete med fokus på den psykiatriska heldygnsvården. Mellan åren avsätts 50 miljoner kronor årligen för ökad kvalitet. Projektet består av tre delar Kunskap och kompetens, Uppföljning och förbättring av data (registrering i det patientadministrativa registret) samt Praktiskt förbättringsarbete. Du kan läsa mer på Bättre vård mindre tvång 4 Linda Weichselbraun, attitydambassadör, (H)järnkoll Hur var det varit att delta som ambassadör i ett Genombrottsprogram? Fantastiskt givande på alla plan. Framförallt har det känts viktigt att SKL varit tydliga med att förbättringsarbetet ska hålla ett tydligt fokus på patienterna samt de anhöriga och närstående. I min roll som ambassadör har jag mötts av intresse från många håll, men jag har också utmanats och blivit provocerad. Uppdraget har varit en stor utmaning, för det är inte helt lätt att delta i ett förbättringsarbete samtidigt som man bär på starka personliga erfarenheter av tvångsvården, både bra och dåliga. Men en sak som varit väldigt nyttig för mig är att få möta så många engagerade personer från psykiatrin. Det ger mig hopp om en bättre framtid. Mötet med de andra ambassadörerna har också varit betydelsefullt för mig, för vi lär oss så mycket av varandra. Är det något särskilt som du minns, tänker på när du tänker tillbaka på det som du varit med om i Genombrottsarbetet. Ett av teamen från Östra sjukhuset i Göteborg har vid två olika tillfällen mellan lärandeseminarierna bjudit in mig till sin avdelning för att bolla idéer om sitt förbättringsarbete, och det är jag väldigt glad för. Jag hoppas att andra team också aktivt involverat anhöriga som bollplank och resurspersoner i sitt förbättringsarbete, men jag tror att många faktiskt skulle kunna bli ännu bättre på detta. En viktig lärdom för mig är hur olika vården kan se ut på olika platser i landet. Något som väckt tankar hos mig är hur det kommer sig att vissa enheter har så många tvångsåtgärder, framför allt bältningar av unga kvinnor, medan det finns andra som vårdar samma patientgrupp och som inte alls använder tvångsåtgärder i samma omfattning. Här tror jag att det erfarenhetsutbyte som sker mellan teamen kan vara väldigt viktigt, och jag hoppas att teamen försöker ta efter goda exempel från andra. Bättre vård mindre tvång 5 Teamet har bestått av: Kristina Ernback Farzaneh Movahhed Lena Törnhall Susanne Andersson Christoffer Magnusson Team 74 Kaffevagn under besökstid skapar ökad trivsel Avdelning 364, Beroendekliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Västra Götalandsregionen Avdelningen är en akutavdelning med 14 vårdplatser inom beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Här vårdas personer med komplicerat missbruk/beroende samt psykiatrisk diagnos. Cirka en tredjedel vårdas enligt LPT. Vi ville behålla och vidareutveckla den höga vårdkvalitet vi strävar efter och minimera tvångsåtgärderna. Genom att arbeta mer strukturerat ville vi utveckla bemötandet och höja säkerheten för patienterna och personalen. Patienter som blivit föremål för tvångsåtgärder har erbjudits ett uppföljningssamtal enligt en strukturerad enkät. Nya kliniska riktlinjer för omvårdnad vid tvångsåtgärder har utfärdats. Vi har infört obligatorisk närvaro vid utbildning i Självskydd som erbjuds vid fyra tillfällen i veckan. Checklista efter tvångsåtgärder har skapats vilket bidraget till att dokumentation av åtgärden införs i journalen. Uppföljningsenkäten har inte kunnat genomföras på det sätt vi önskade, bl. a för att vissa patienter inte vill prata om tvångsåtgärden eller inte kommer ihåg. De nya riktlinjerna för omvårdnad har lästs igenom och signerats av all personal. Närvaron vid Självskydd har ökat markant. Alla patienter har dagligen fått möjlighet att träffa läkare efter det att kompletterande läkarrond har införts. En sådan enkel sak som kaffevagn för anhöriga och patienter under besökstid har skapat ökad trivsel. Hur har ni involverat patienterna och deras anhöriga? Patienternas anhöriga erbjuds samtalskontakt med kontaktperson under vårdtiden i samråd med patienten. Vi har inbjudit ordförande i RSMH och i samband med öppet forum har en före detta patient berättat om sin vård. Eva Andreasson från Nå-ut-teamet har redogjort för sin magisteruppsats om tvångsvård och forskningen kring detta. Citat: Personalen har blivit mer analyserande kring situationer och vi har diskuterat mer på arbetsplatsen. Bättre vård mindre tvång 6 Team 75 Teamet har bestått av: Erika Almström, Agnetha Eckerström Inge Karlsson Monica Knutsson Johanna Orrby Ökad personalnärvaro skapar trygghet och tillit Avdelningarna A och B, Höglandsjukhuset i Eksjö, Landstinget i Jönköpings län Avdelningarna A och B i Eksjö är två allmänpsykiatriska slutenvårdsavdelningar där akut heldygnsvård bedrivs. Avdelningarna har 30 vårdplatser. Det förekommer tvångsåtgärder i form av tvångsinjektioner och fastspänning. Vi ville förbättra patientens upplevelse i situationer med tvångsinjektion, öka personalens medvetenhet om bemötandet vid tvångsinjektioner samt öka förståelsen mellan patient och personal och därmed också minska behovet av tvångsåtgärder. Vi har tagit fram en arbetsbeskrivning som bör följas när tvångsmedicinering blir aktuell. Projektgruppen har också utformat en blankett för uppföljningssamtal efter tvångsåtgärd utifrån Gibbs reflektionscykel. En VAS-skala togs fram för att patienter som fått tvångsinjektion skulle skatta sin förståelse för åtgärden. En enkät har använts vid tre tillfällen för att undersöka om medarbetarnas uppfattning/upplevelse av tvångsåtgärder förändrades under projekttiden. För att öka personalnärvaron på avdelningarna har en ny modell prövats vilket innebär att en personalgrupp har ett ökat omvårdnadsansvar för en modul, dvs. fem patienter. Arbetsbeskrivningen har mottagits positivt av personalen och upplevs som särskilt angelägen för ny personal och vikarier samt som stöd för reflektion kring tvångssituationer. Av olika skäl har inte uppföljningssamtal efter tvångsinjektion kunnat genomföras i alla fall men är införda som fast rutin. Vi har också fått uppskjuta VASskattningarna i samband med uppföljningssamtalet bl. a för att många patienter inte är tillräckligt stabila i sitt mående. När det gäller medarbetarenkäterna har svarsfrekvensen sjunkit men man kan ändå konstatera att de allra flesta ansåg att förändringsarbetet var av stor betydelse. Den ökade personaltätheten på avdelningen har inte prövats så länge. Hur har ni involverat patienterna och deras närstående? Inledningsvis intervjuade vi två patienter utifrån Känsloformulären om deras erfarenheter av tvångsåtgärder. Ytterligare en patient har involverats under projekttiden. Vi har inte involverat patienternas närstående men diskuterat betydelsen av ökad kontakt i framtiden. Citat: Vi har inrett ett rum på en av avdelningarna som vi kallar Lugna rummet. Här kan patienterna lyssna på musik, få taktil massage och en möjlighet till en stund av lugn och ro. Bättre vård mindre tvång 7 Teamet har bestått av: Lennart Jacobsson Maja Karlsson Göran Södergren Ing-Mari Bergström Jacob Johansson Rickard Kindgren Team 76 Patienter visar förståelse för tvångsvårdsinsatser Avdelning 21, Västerviks sjukhus, Landstinget i Kalmar län Avdelningen är en akutpsykiatrisk avdelning med tio platser. Till avdelningen hör även psykakuten som är bemannad dygnet runt. Majoriteten av patienterna vårdas med stöd av LPT. Syftet med vårt arbete var att minska antalet tvångsåtgärder, öka kvaliteten samt låta patienten vara mer delaktig när tvångsåtgärd måste vidtas. Vi märkte att vi saknade vissa delar i dokumentation och registrering av tvångsåtgärd så vi reviderade eller nyproducerade riktlinjer för tvångsvård och dokumentering av densamma. Till detta har bifogats en signeringslista med krav på genomläsning. Vi har också introducerat uppföljningssamtal för patienten senast en vecka efter genomförd tvångsåtgärd. Vi har under projektets gång upptäckt att antalet tvångsåtgärder är begränsade och därför svårt att minska dem. Det som förvånat oss är att patienter som blivit föremål för tvångsåtgärder i uppföljningsintervju uttryckt att de är nöjda och har förståelse för tvångsvårdsinsatserna. I en gruppdiskussion gav en patient, som blivit föremål för flera tvångsvårdsinsatser, oss nyttig kunskap när det gäller förebyggande arbete och tips om avdelningens utformning, aktiviteter och stressmoment- - främst bristen på struktur. Hur har ni involverat patienterna och dennes närstående? Genom uppföljande intervjuer med patienter som varit föremål för tvångsåtgärder har vi fått mycket värdefull information. Detta har bl. a lett till att vi gjort förbättringar av miljön i vårt bältesrum. På inspiration av våra patienter har vi också inrett ett besöksrum i direkt anslutning till avdelningen. Citat: Patientens egna upplevelser och känslor har gjort att vi mer medvetet börjat tänka på hur vi arbetar på avdelningen med bemötande, empati, rutiner vid hot och våld. Patienterna ska vara delaktiga i arbetet för att vi skall kunna öka kvaliteten. Bättre vård mindre tvång 8 Teamet har bestått av: Victoria Sikström, Camilla Bjurbom, Jeanette Midhake, Mats Hagberg, Stefan Bryngelsson, Maria Petersén, Team 77 Pedagogiska måltider och förbättrad miljö ger ökad trivsel Avdelning 94, Rättspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall, Landstinget i Västernorrland. Rättspsykiatriska kliniken vårdar lagöverträdare som bedöms vara psykiskt störda enligt LRV samt patienter som vårdas enligt LPT och som bedöms som särskilt vårdkrävande. I uppdraget ingår också att vårda klienter från kriminalvården som bedöms ha psykiatriskt vårdbehov. Avdelning 94 har 12 allvårdsplatser och består av två enheter. Vi ville skapa ett tillförlitligt tillvägagångssätt gällande patientflyttar, ta fram riktlinjer och rutiner gällande kriminalvårdspatienter, förbättra avdelningsmiljön, involvera patienterna i förbättringsarbetet och utbilda personalen. Vi har informerat patienten gällande beslut om inskränkningar av patientens elektroniska kommunikation. SBAR för strukturerad kommunikation vid överrapportering av patientflytt mellan avdelningarna har införts. En arbetsgrupp har bildats tillsammans med kriminalvårdspersonal som har tagit fram riktlinjer och rutiner. Vi har också infört pedagogiska måltider och förbättrat trivselnivån på avdelningen genom förändringar i miljön. Mallen för veckosamtal har kompletterats med punkten Inskränkning av elektronisk kommunikation och vi har också utformat en mall för omvårdnadsplan med mätbara mål och utbildat personalen kring detta. Patientens känsla av delaktighet gällande utformning av restriktioner kring elektronisk kommunikation och förfarandet vid flytt har tyvärr försämrats under projektet liksom upplevelse av möjlighet till kontakt med närstående. Vi tror att det kan bero på en ökad medvetenhet om inskränkningar och därmed har patientens missnöje förtydligats Patienterna från kriminalvården styrs av ett annat regelverk och vi har små möjligheter att påverka kontakten med närstående. Kunskapsnivån hos personalgruppen har passerat målvärdet med stor marginal och patienterna upplever ökad trivsel på avdelningen efter förändringar i miljön. De flesta har en uppdaterad omvårdnadsplan. Hur har ni involverat patienterna och närstående? Patienterna har fått information om projektet inför varje VAS-skattning. Närstående är inte med i projektet. Citat: Vi har skapat en öppen och givande dialog med kriminalvården som vi tidigare saknat. Bättre vård mindre tvång 9 Team 79 Teamet har bestått av: Kenneth Dunker, Jwan Kamal Helena Rudin Abraham Lidholm Leila Abbasi, En sammanhållen vårdkedja gör vården effektiv och säker Avdelning 6, S:t Görans sjukhus, Stockholm läns landsting Avdelningen är en slutenvårdsavdelning för patienter med psykossjukdom. Avdelningen har 12 vårdplatser samt en överbeläggningsplats och intag görs dygnet runt. Uppdraget är att vårda psykospatienter i en vårdkedja med samarbete slutenvård, öppenvård och socialtjänst. Även patienter med andra diagnoser kan vårdas på avdelningen. Vi ville minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder, förbättra patienternas upplevelse av tvångsåtgärder samt utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvång. Vi har infört riskbedömning för våld med BVC på alla nyinlagda patienter samt SOAS- R bedömning vid varje hot- och våldsincident. En mer strukturerad mall för samtal efter tvångsåtgärder har tagits fram och patienter som blivit föremål för tvångsåtgärd har erbjudits ett samtal som dokumenteras. Vi har också speciellt anpassade extravak för patienter. Informationen till nya patienter har förbättrats genom reviderad informationsbroschyr. Personalen har gått Bergenutbildning för att förebygga våld. Vi har också testat etisk reflektion med diakon från sjukhuskyrkan. Projektet har pågått parallellt med ett annat slutenvårdsprojekt. Detta har lett till en belastad arbetssituation. Samverkan mellan slutenvården och öppenvården har fungerat bra och under projektets gång har vi haft möten för att öka förståelsen för varandra, förbättra rutiner för att kunna utföra vården optimalt i en obruten vårdkedja. Mätningar av varje tvångsåtgärd har gett en riktig bild av vad vi av klinisk erfarenhet upplevt på avdelningen med en fungerande vårdkedja. Hur har ni involverat patienterna och närstående? Patienter och anhöriga har involverats genom att de deltagit i enkäter avseende delaktighet och grad av nöjdhet. Anhörigsamtal erbjuds vid alla inskrivningar. En förslagslåda finns för patienter och anhöriga på avdelningen. Citat: Vi har fått en fördjupad insikt i patientens livsvärld samt förbättrade möjligheter att bemöta och tillgodose dennes behov. Bättre vård mindre tvång 10 Teamet har bestått av: Johan Hagberg Birgitta Gantlewald Rolf Wahlberg Ulla Norras Almroth Momodou Drammeh Team 80 Stressnivån reducerad med en tredjedel Avdelning 3, Norra Stockholms psykiatri, S:t Görans sjukhus, Stockholms läns landsting Avdelningen ingår i psykossektionen och tar emot personer med misstänkt eller diagnostiserad psykossjukdom för utredning, vård och behandling. Avdelningen har 12 vårdplatser, en överbeläggningsplats och har ett upptagningsområde som är mångkulturellt. De flesta patienter vårdas mot sin vilja enligt LPT. Trots detta är tvångsåtgärderna få. Vi ville öka patientens delaktighet i sin vård och omvårdnadspersonalens kompetens genom att arbeta med både juridisk och praktisk information kring vårdformen. Vi ville skapa kunskap hos omvårdnadspersonalen om vilka faktorer som är stressframkallande och reducera dessa för att förbättra patientrelationen, bemötandet och vårdkvaliteten. Personalen intervjuades om den upplevda stressen och uppmanades att delta i en nätbaserad stresstest som utgångspunkt för självreflektion. Genom att stänga dörrar tyst, ha en tydlig arbetsfördelning, uppföljning och genom att hälsa tydligt på varandra har vi försökt minska stressen. Informationen till personal och patient i samband med en tvångsåtgärd har förbättrats och blivit tydligare. Förbättrad dokumentation, en lathund f
