Transcript
Linköpings universitet Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier (ISV) Samhälls- och kulturanalys (SKA) Uppsats/Fältarbete 740G62 Den ideala medborgaren. En jämförelse av och 2010-talet. Zahraa Almusawi & Ida Holm Handledare: Magnus Jansson Nyckelord Medborgare, folkhem, sterilisering, ideal och staten 2 Förord Vi vill tacka våra informanter för sitt deltagande och sin tid, detta har varit en viktig del inom analysens framväxt. Informanternas syn och perspektiv kring talet har hjälpt oss att få en klarare bild av hur det kan ha sett ut under folkhemsbygget. Vi vill också tacka vår handledare Magnus Jansson som har väglett oss genom arbetets gång. 3 Innehållsförteckning Nyckelord 2 Förord 3 Innehållsförteckning 4 Inledning 5 Bakgrund 5 Syfte och Frågeställningar 6 Avgränsning 6 Tidigare forskning 7 Teoretiska perspektiv 9 Begreppsförklaring 10 Medborgarfostran 10 Identitet 11 Metod 12 Urval av informanter 12 Genomförande av intervjuer 13 Etik 13 Analys 15 Den oönskade medborgaren 17 Det nya milleniet 20 Diskussion 23 Referenser 25 Tryckta källor: 25 Internetkällor: 26 4 Den idela medborgaren Inledning Under folkhemsbygget spelade sociala rättigheter och medborgarskapet en viktig roll i samhället. Att skapa en god moral hos befolkningen var en central del inom visionen. 1 Arbetet kommer att utgå ifrån folkhemsideologin där vi vill undersöka vilken syn kring den ideala människan människorna som levde under talet hade jämfört med under talet. Vi kommer därför att blicka bakåt i historien för att kunna få möjligheten att se på uppfostringsformer och ideal som vi vidare kommer att problematisera med samtiden. Vilka medborgare ska fostras och hur? Lika möjligheter jämfört med lika villkor? Vi vill spåra ett ideal, hur skulle den ideala medborgaren vara? Genom att spåra detta ideal kommer vi att leta i gränserna mellan vad som anses vara lämplig norm och olämplig i form av avvikande norm. Vi kommer att göra en problematisering kring föreställningar om ett människoideal, vilka kan bli synliggjorda genom att börja med att dokumentanalysera olika tidsepoker det vill säga och 2010-talet samt göra kvalitativa intervjuer. Bakgrund Under talet ville Sverige bygga ett nytt hem för alla som skulle bestå av lämpliga medborgare. Ett samhälle som skulle bestå av jämlikhet samt stabilitet. 2 Men folkhemmet fick kritiken om att exkludera medborgare som ansågs vara okapabla och som inte uppfyllde bilden av hur en ideal medborgare skulle vara, vilket kunde bero på att individen led av en viss sjukdom eller på grund av specifika sociala förhållanden. För att kunna bygga ett samhälle som består av lämpliga individer använde staten sig av steriliseringsingreppet som en av metoderna för att uppnå idealet och målet att bygga ett starkare Sverige. 3 I Sverige fanns det steriliseringslagar under åren för att befolkningen skulle bestå av adekvata individer som uppfyller statens ideala bild av medborgaren. 4 Alva och Gunnar Myrdal beskriver syftet med den ideala bilden av dessa medborgare genom att beskriva hur den profylaktiska socialpolitikens direkta uppgift är att 1 Myrdal, Alva & Myrdal, Gunnar, Kris i befolkningsfrågan (Stockholm 1935), s Hirdman, Yvonne, Att lägga livet till rätta, Carlsson bokförlag, (Falun 2010), s Hirdman, s. 92f 4 Runcis, Maija, Steriliseringar i Folkhemmet, (Stockholm, 1998), s framskapa ett främre människomaterial. 5 Individerna som blev exkluderade och kategoriserades som oönskade medborgare skulle inte fortplanta sig på grund av att dem ansågs vara psykiskt sjuka eller bar på ärftliga sjukdomar, vilket skulle komma att påverka kommande generationens egenskaper negativt. 6 Movieringen till ingreppen skedde utifrån socialpedagogiska- och rashygieniska aspekter för att utveckla en bättre folkstam. 7 Syfte och Frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka folkhemmets ideala medborgare, vilka som ansågs olämpliga respektive lämpliga medborgare och hur dessa skulle komma att fostras till den ideala medborgaren. Vi kommer att göra en jämförelse mellan talet samt 2010-talet. En jämförelse som kommer att genereras utifrån dokumentanalys samt intervjuer. Vi har valt detta område eftersom att vi tycker det verkar intressant att se frågornas komplexitet och utveckla detta på ett djupare plan samt få förståelse för dåtidens värderingar kring den ideala medborgaren. Vilka ideala föreställningar kring ett medborgarideal kommer i uttryck i statliga dokument kring 1940-talet i jämförelse med 2010-talet? Vilka uttryck av fostransideal kommer i utlopp i olika informanters berättelser? Hur tolkar vi och förstår de båda idealen kring medborgarskap i relation till identitet och fostran? Avgränsning Denna studie fokuserar på till 1940-talet samt 2010-talet. Fokus har legat på våra informanters erfarenhet kring denna tidsepok. Vi har valt att avgränsa oss till ett genusperspektiv och ett maktperspektiv, av den anledningen att det ses relevant för denna studie. Intervjustudien har bedrivits på en institution för äldre människor i en mindre stad i Sverige. Vi valde att fokusera på just denna institution för att platsen ansågs lämpligast för vårt arbete. 5 Myrdal & Myrdal, s Broberg, Gunnar & Tydén, Mattias, Oönskade i folkhemmet: rashygien och sterilisering i Sverige (Stockholm 2005) s Myrdal & Myrdal, s Tidigare forskning Enligt Yvonne Hirdman innebär ett folkhem en plats för alla som skapar en gemenskap. 8 Jan Larsson beskriver begreppet folkhem som Hirdman där folkhemmet är byggd av rationella, socialpolitiska och förnuftiga reformer samt åtgärder som håller medborgarna samman. 9 Detta kommer således att generera vad synen på medborgare och ideal kommer att vara. Medborgarskapet kan beskrivas som en institutionell ordning där samhällsmedlemmarna och staten har en uppsättning av skyldigheter respektive rättigheter gentemot varandra. 10 Medborgarskapet består av intressenter, expertis, auktoritet samt är ett system av kunskap. Vilket innebär att medborgarskapet är ingenting vi föds med utan något som vi hela tiden fostras till. Enligt den ideala bilden av medborgarskapet förväntas samhällsmedborgaren vara ansvarstagande och ha förmågan att fatta sina egna beslut och således påverka sin närvaro i samhället genom att exempelvis välja sin egen utbildning. Detta kan också ses genom andra perspektiv gällande att vara en lämplig medborgare vilket handlar om att kunna vara en aktiv medborgare och förmögen att ta initiativ i samhället, utan att vara beroende av andra och bli en börda i samhället. 11 Mathias Martinsson beskriver hur vi inte bara ska fostra den ideala medborgare till vår tids samhälle genom en viss kunskap utan också genom olika fostransövningar som att visa tolerans samt alla människors lika värde oavsett kön eller ålder. 12 En annan viktig del inom fostransprocessen är att individen ska lära sig att bli självständig som en del inom normaliseringen i samhället, detta leder sedan vidare till skapandet av ens identitet. Martinsson hävdar att utbildning bör gå hand i hand med fostran, skapandet utav den ideala medborgaren börjar således redan i skolan. 13 Detta är enligt Martinsson förvånansvärt styrande inom skolan, en institution som är till för att forma individerna. Magnus Dahlstedt & Maria Olsson beskriver hur medborgarfostran inte bara skulle fostra en självständig individualism utan också en samarbetsvillig arbetare. Detta var 8 Hirdman, s Larsson, Jan, Folkhemmet och det europeiska huset, (Stockholm, 2008), s.8f. 10 Dahlstedt, s.22f 11 Dahlstedt, s Martinsson, Mathias (2012) Skolans ideologiska spänningar, i: Petersson, Kenneth m.fl. (red.) Fostran av framtidens medborgare: Normer och praktiker bortom välfärdsstaten (Lund, 2012) Martinsson, s. 15 7 ett nödvändigt medel för samhällets förbättrade framtid. 14 Individen sågs under denna tid som formbar förutsatt att hen också befann sig i rätt miljö för att fostringsprocessen skulle fungera. 15 Under 1940-talet handlade utbildningen i stort sätt om demokratin och de sociala framstegen. Utbildningssyftet handlade om att skydda Sverige från att hamna i krig genom fostringen av goda demokratiska och självständiga medborgare som skulle förhålla sig till både den politiska och den religiösa makten. 16 Tidigare hade inte alla rätt till utbildningen utan gruppen som hade möjlighet till utbildningen tillhörde övre samhällsklassen. Men under välfärdsstatens framväxt såg socialdemokraterna behovet av en massutbildning. Det har därmed diskuterats om frågor som handlade om yrkesutbildningar vilka hade som syfte att utbilda kvalificerad arbetskraft som vidare skulle utveckla samhällets ekonomi. Detta skulle leda till att fostra kvalificerade medborgare med viljan att bedriva samhällsekonomin vilket citatet nedan visar. Det fria samarbetets nödvändighet och nytta (SOU 1945: 17, s. 262) 17 Citatet visar hur samarbeta genom frihet var vad som skulle hjälpa vårt samhälle framåt. Utbildningen skulle inkludera alla samhällsmedborgare, men ändå exkluderades sinnesslöa och vissa kvinnor. 18 Den ideala medborgarens roll i samhället skulle vara som en medbyggare i samhället genom sin fria kritiska tanke. Detta genom att vara en självständig och ansvarstagande individ med viljan att samarbeta och anpassa sig till det rådande samhället samt ha en pliktkänsla och arbetsmoral. 19 För att kunna påverka samhället exempelvis ekonomiskt, politiskt och kulturellt krävs därför att individen skulle tänka kritiskt och ha förmågan till anpassning som vidare leder till gemenskap, eftersom att tiden på 1940-talet präglades av orättvisor och underordning Andersson, Janicke (2012) En skola i toppform!, i: Petersson, Kenneth m.fl. (red.) Fostran av framtidens medborgare: Normer och praktiker bortom välfärdsstaten, (Lund, 2012) s Andersson, s. 44f 16 Dahlstedt, Magnus & Olson, Maria Utbildning, demokrati, medborgarskap (Malmö, 2013) s Dahlstedt & Olson, s Dahlstedt & Olson, s Dahlstedt & Olson, s Dahlstedt & Olson, s. 37 8 Teoretiska perspektiv Makt Maktteorierna som vi använder oss av i arbetet utgår från den franska filosofen Michel Foucaults synsätt kring makt. Mats Börjesson och Alf Rehn beskriver hur Foucault anser att makten är produktiv, vilket innebär att dagens moderna samhälle som har utvecklats från det primitiva samhället fortfarande använder sig av gamla strukturer och rester. Med detta menar Foucault att makten kan omskapas. Foucault anser att makten är något som fångar oss alla där vi samtidigt är de som utövar men som också gör oss förtryckta och begränsade. Makten existerar när som helst samt i alla sociala förhållanden, utan någon specifik situation eller relation. 21 Individen i samhället är begränsad av normerna som gör att individen strävar efter att anpassa sig till de rådande normerna, vilket innebär att individen utövar makten även på sig själv och inte bara på andra. Detta bidrar till att kontrollen upplevs som något normalt och alla är således bundna av makten som alla har, detta kallar Foucault för govermentality. 22 Inom detta kommer vi att fokusera på hur staten kontrollerar individerna i samhället till att bli begränsade samt följa den normativa samhällsstrukturen. Genus Redan under 1900-talet började feministisk forskning att problematisera kön genom genus, socialt eller biologiskt kön beskriver Per Månson. 23 Feminister har först omkring de senaste tjugo åren börjat föra en omfattande kritik kring uppdelandet av de två kategorierna. Månson beskriver hur Gayle Rubins var den första att skriva om the sex/gender system detta eftersom att hon ville motarbeta sexismen. 24 Månson beskriver även hur Rubins ville visa hur kvinnoförtrycket upprätthölls i många olika kulturer inte minst vår egen genom bland annat den könsmässiga arbetsuppdelningen som endast förstärker skillnaderna mellan män och kvinnor. 25 Denna uppdelning som finns inom genussystemet gör att det ena könet förtrycker det andra på grund av ojämlikheten beskriver Månson. Genusidentiteten blir förvrängd eftersom att de olikheter som finns mellan dessa ligger bortom biologiska skillnader och landar kring de sociala skillnaderna i stället. Vår ståndpunkt inom detta blir att 21 Börjesson, Mats & Rehn, Alf (2009). Makt (Stockholm, 2009) s.44f 22 Börjesson & Rehn, s.46ff 23 Per Månson, Moderna samhällsteorier (Stockholm 2007) s Månson, s Månson, s.243 9 arbeta utifrån den könsmässiga arbetsuppdelningen och se till vilka som blev inkluderade kontra exkluderande i samhället. 26 Begreppsförklaring Medborgarfostran Medborgarfostran kan ses som två olika begrepp ihopsatta till ett gemensamt. Magnus Dahlstedt beskriver medborgarskapet som att det i vår nutids Sverige kan ses som ett outtalat ideal om att man ska vara en aktiv och ansvarstagande medborgare. 27 Magnus Dahlstedt refererar till den brittiska sociologen Thomas Humphrey Marshall som var den person som under 1900-talet utvecklade begreppet medborgarskap vilket kom att göra begreppet mer omfattande. 28 Med begreppet syftar Marshall till att medborgarskapet kan ses som ett socialt kontrakt mellan individen och staten som innehåller rättigheter och skyldigheter som både staten och individen har och bör uppfylla gentemot varandra. 29 Rättigheterna besår av sociala, civila samt politiska rättigheter. Detta innebär att medborgarskapet är ett slags medlemskap som skapar en gemenskap i samhället. 30 Individerna fostras genom samhällskontraktet som består av olika komponenter, så som skyldigheter och rättigheter. Medborgarskapet kan ses som en institutionell ordning där staten och medlemmarna i samhället har ett ömsesidigt förhållande gentemot varandra med en samling av både rättigheter och skyldigheter som bör uppfyllas. 31 Medborgarskapet är en process som bygger på faktorer som intressenter, system av kunskap, expertis samt auktoritet. Med detta menas att medborgarskapet är något vi fostras in till och inget vi automatiskt föds med. 32 I dagens samhälle handlar den ideala medborgaren om Foucaults begrepp responsibilazion, principen som syftar till att medborgaren ska fostras till ansvariga medborgare med förmågan att kunna påverka sin situation som att ha möjligheten att exempel välja utbildning. 33 Individen fostras till att uppfylla kriterierna av den ideala bilden av medborgarskapet som handlar om att vara en aktiv deltagande medborgare som är förmögen och villig att ta initiativ. Detta innebär 26 Månson, s Dahlstedt, Magnus (2009) Aktiveringens politik: demokrati och medborgarskap för ett nytt millenium, (Malmö, 2009) s, Dahlstedt, s. 11f 29 Dahlstedt, s. 11f 30 Dahlstedt, s Dahlstedt, s.22f 32 Dahlstedt, s. 22ff 33 Dahlstedt, Magnus (2012) När hemmet förvandlas till en krigszon : Föräldrarideal, Nanny-tv och viljan att coacha, i Petersson, Kenneth m.fl. (red.) Fostran av framtidens medborgare: Normer och praktiker bortom välfärdsstaten, (Lund 2012) s att vara en självständig individ och inte belasta samhället eller vara beroende av andra människor. 34 Identitet Identitet är en öppen problematik, begreppet har inte en specifik definition. Samhällsvetare har genom årtionden fokuserat på skapandet av olika identiteter vilket har genererat olika traditioner kring identiteter. Man formas således utifrån samhällets förutsättningar på en eftersom att vi vill vara samhället till lags. Begreppet identitet kan förknippas med pass eller körkort som legitimerar individer. Utgångspunkten för skapandet av identiteten är enligt Nils Hammarén & Thomas Johansson de fyra perspektiven det vill säga genus, sexualitet, etnicitet och klass, vilka i sin tur kategoriserar individerna. 35 Identitet är ett socialt konstituerat begrepp och med detta menas att inom identitet finns det primära samt sekundära identiteter. Med de primära identiteterna menas kön samt etnicitet, medan med sekundära identiteterna syftar både till kön och etnicitet och även andra faktorer som formar identitet som sociala roller och positioner. 36 Begreppet är en föränderligprocess som variera beroende på sociala-, kulturella- och ekonomiska faktorer. 37 Med identitet kan det skapas likheter och skillnader som kan ge oss en viss bild för hur en individ förväntas vara såsom man eller kvinna. 38 Med detta menas att likheterna skapas i samband med att olikheterna bildas genom diskursen vilket betyder att identiteten kan utöva en maktposition. Det handlar om att individen skulle följa den heteronormativa normen i annat fall kan det leda till att man blir socialt exkluderad om man överskrider normerna. 39 Judith Butler skriver att maktpositionen som identiteten består av kan leda till att begränsa individernas valmöjligheter i samhället annars hamnar individen utanför samhällsnormerna. 40 Människor är ofta beroende av att finna gemenskap och identifiera sig med en viss grupp och detta gör således att individerna vill förhålla sig till de rådande samhällsnormerna för att passa in Dahlstedt, s Hammarén, Nils & Johansson, Thomas, Identitet: vilka är du? (Stockholm, 2007), s Giddens, Anthony & Sutton, Philip W Sociologi, (Lund, 2014) s Hammarén & Johansson, s Hammarén & Johansson, s.8f 39 Hammarén & Johansson, s Bremer, Signe Kroppslinjer: kön, transsexualism och kropp i berättelser om köns korrigering (Göteborg 2011) s.40ff 41 Hammarén & Johansson, s.8f 11 Metod För att samla in vår empiri till detta arbete har vi i första hand använt oss av dokumentanalys sedan intervjuer. Dokumenten som vi har analyserat är en läroplan från 2011, regeringsförklaringen från 2006 och en utredningsrapport från 1940-talet. Vid genomförandet utav intervjuerna sökte vi efter informanternas kunskaper och erfarenheter som överensstämmer med uppsatsens syfte. Under intervjuerna är det viktigt att ta till sig det informanterna säger men det är också viktigt att vara uppmärksam på vilket sätt informanterna uttrycker det. Att använda sig utav intervju som metod ger forskaren möjlighet att gå in djupare kring olika ämnen eftersom att det skapar en större reflektion och förståelse för olika människor och deras situationer. 42 Vi använde oss utav semi-strukturerade intervjuer eftersom att det gav oss lämpligast information från informanterna, det var också relevantast för oss som forskare kring det valda ämnet. Alan Bryman beskriver att en semi-strukturerad intervju innebär att forskaren använder sig utav en lista över specifika ämnen som ska komma att beröras under intervjun, detta kallas för en intervjuguide. Under intervjun har informanterna dock friheten att svara hur dem än önskar. Följdfrågor är tillåtna men bör knyta an till det som informanten talat om. 43 Urval av informanter Ändamålet med studien är bland annat att undersöka statens föreställningar kring den ideala medborgaren runt och 1940-talet. För att få tag i relevanta informanter tog en av oss i gruppen kontakt med en chef på ett äldreboende som vidare tipsade om en annan verksamhet utanför Norrköping. Vi blev hänvisade till denna specifika institution på grund av att dem som bor där är över en viss ålder som vi specificerade oss till samt att informanterna är klara i sina tankar och vi får på så sätt mer trovärdiga svar. Vidare tog vi själva kontakt med en av de boende som sedan upplyste oss om lämpliga informanter som hade den rätta åldern för vår studie. De informanter som användes till uppsatsen var äldre individer som var födda på och 1930-talet, som vi fick chansen att intervjua på ett träffpunktboende. Vi valde dessa informanter eftersom de ansågs lämpligast för arbetet då dessa personer levde i 42 Alan, Bryman, Samhällsvetenskapliga metoder, (Malmö, 2002), s. 301ff 43 Bryman, s Sverige under den tidsperiod som arbetet utgår ifrån. Informanterna har en bred kunskap kring både talet samt talet och kan på så sätt sätta dessa tidsperioder i en kontext. Genomförande av intervjuer Vi har genomfört totalt fyra intervjuer, varav tre av dessa intervjuer var med kvinnliga informanter. Intervjuerna med informanterna skedde vid en gemensam träffpunkt där informanterna samlas för att äta sina måltider och umgås. Genom att genomföra intervjuerna där informanterna brukar tillbringa det mesta av ti
