Transcript
Den uppklädda människan - En diskussion kring den gropkeramiska klädesstilen - Kandidatuppsats i arkeologi Högskolan på Gotland VT 2010 Författare: Nikola Orascanin Handledare: Paul Wallin Title: The dressed human A discussion regarding the Pitted Ware clothing Titel: Den uppklädda Människan En diskussion kring den gropkeramiska klädesstilen Författare: Nikola Orascanin, Department of Archaeology and osteology, Gotland University Abstract This thesis discusses the dress code during the Pitted Ware culture on the Swedish island of Gotland. Eight Pitted Ware grave-fields have been analyzed; only 74 skeletons have been identified with some sort of ornament that could have been attached to clothes. The gravefields are rich in finds and in people nearly every age group is present. The analysis has shown that there are clear differences between the genders. The female always has some sort of seal tooth ornament around her waist and thighs. The man has sometimes tusks from wild boar and tubular bones as an ornament on his clothes. The children have all of the ornaments that the parents have but in smaller numbers. There are also other finds that appear on all of the individuals, but the tusks, seal tooth and tubular bones are the ones that appear on nearly every individual. The North American Indians clothing has been used as a reference to help understand the clothing of the Pitted Ware. So far all of the finds that have been found on the skeletons have shown great diversity in the Pitted Ware clothing. Keywords: Middle Neolithic, Pitted ware culture, clothes, seal tooth, tusks, tubular bones, Gotland Tack Jag vill tacka min handledare Paul Wallin som har styrt mig i rätt riktning med stöd och idéer. Vidare vill jag tacka min vän Simon Lundgren som har orkat lyssna på allt prat om den gropkeramiska klädesstilen Framsidan: Grav 4 från Irelokalen, med benrör och tarsben av ejder har markerats med svart det övriga vita är skalrör av Dentalium (Janzon, G 1974 sid, 73). Fynden runt kraniet har tolkats som en huvudbonad. 2 Innehållsförteckning 1. Inledning Introduktion Syfte & frågeställning Material & avgränsning Material 5 2. Källkritik 6 3. Metod 7 4. Tidigare forskning Stenålder på Gotland 8 5. Områdesbeskrivning Västerbjers, Gothem Västerbys, Hall Visby Ire, Hangvar Hemmor, När Gullrum, Näs Fridtorp, Västerhejde Ajvide, Eksta Klädedräktens arkeologi & etnografi Västerbys Ire Pärlor Rörben Föremål av svinben Gullrum Hemmor Fridtorp Visby Tandpärlor Föremål av svin Föremål av ben Västerbjers Tandpärlor Föremål av svin Rörben Ajvide Sältänder Föremål av svin Bärnstenspärlor och rörbenspärlor Rörben av fågel Korrespondensanalys 28 3 8. Slutsatser och resultat Sammanfattning Referenser Litteratur Internetadresser Bildförteckning 38 Bilaga 1 39 Bilaga 2 42 Bilaga 3 50 Bilaga 1 Inledning 1.1 Introduktion I följande studie har jag valt att undersöka genus- och åldersvariationer utifrån en undersökning av 8 mellanneolitiska gravfält på Gotland. Jag utgår ifrån en diskussion kring gropkeramikernas kläder. En undersökning har gjorts på alla skelett som har tydliga klädesaccessoarer på sig. Bilder över skeletten som passar in i uppsatsens frågeställningar har sammanställts för att kunna visa hur accessoarerna kan ha suttit. En etnografisk studie ska göras med hjälp av de Nord-amerikanska indianerna för att kunna tolka hur den gropkeramiska människans kläder och dess accessoarer kan ha sett ut samt vart de kan ha suttit. 1.2 Syfte och Frågeställningar Syftet med uppsatsen är att underlätta diskussionen kring den gropkeramiska klädesdesignen och att visa hur de olika könens kläder kan variera mellan åldrarna. Frågeställningarna är således: Kan man med hjälp av fyndens placering tyda prydnader för kläder? Vilka skillnader finns det mellan man, kvinna och barn, samt spelar ålder en viktig roll i hur mycket accessoarer man får med sig i graven? 1.3 Material och avgränsning Uppsatsen är avgränsad till 8 mellanneolitiska gravfält på Gotland. Dessa platser är Västerbjers, Hemmor, Gullrum, Ire, Fridtorp, Ajvide, Visby och Västerbys. Det är bara dessa gravfält som kommer analyseras, och alla gravfält befinner sig på Gotland. Visserligen hade det varit bra ifall det fanns gravfält från fastlandet för att kunna visa skillnader i klädesstilen mellan de Gotländska och de på fastlandet. Men tyvärr är faktamaterialet allt för litet och fragmentariskt för meningsfulla jämförelser Material Jag har valt att använda mig av litteratur som berör de studerade gravfälten. Mårten Stenberger grävde på Västerbjers under flera säsonger, han sammanställde sina fynd i sin bok 5 Das Grabfeld von Västerbjers auf Gotland. Denna bok är på tyska, mina kunskaper i det tyska språket är inte tillräckligt stora för att kunna förstå hela boken. Därför har jag valt att också använda mig av Gunborg Janzons bok Gotlands mellanneolitiska gravar från Där har hon gått igenom 6 av de 8 gravfälten som jag ska använda mig av. Stig Englund har skrivit boken Stenåldersboplatsen vid Fridtorp från 1982, boken innehåller en beskrivning av varje grav och fynden som förekommer. Göran Burenhults (ed) Remote Sensing, Vol. II 2002 har använts för att beskriva skeletten från Ajvide. Dessa böcker ska användas för att kunna få en uppfattning om alla skelett samt gravfälten. Den etnografiska studien kommer behandla litteratur och två utställningar från Smithsonian National Museum of the American Indian. Utställningarna heter Beauty surrounds us & Identity by Design. En av böckerna som ska användas till den etnografiska studien heter Encyclopedia of the American Indian costume. Båda utställningarna och boken innehåller bilder och detaljerade beskrivningar på den traditionella klädesdesignen som indianerna i Amerika skapade. 2 Källkritik Man måste också påpeka att det finns mycket som kan ha gått fel i analysen av alla skelett samt alla fynd. I Gunborg Janzons studie från 1974, finns en beskrivning av gravarna som har hittats i Visby, Ire, Västerbys, Gullrum och Hemmor. Janzon har delat upp skeletten i olika zoner, fynden som finns i dessa zoner har tolkats till att vara på skelettet. Men det finns skelett där zonbeskrivningen är lite vag och då har jag antingen tolkat fynden till att vara på skelettet eller inte. Mårten Stenbergers studie (1943), är också en bok som kan ha misstolkats, boken är skriven på tyska och i den finns hela Västerbjers gravfält beskrivet. Min tyska är inte på den nivån att jag kan förstå hela boken, även om jag har studerat tyska i tre år. Däremot har Roger Edenmos Mönster i det gropkeramiska gravskicket från 1989, använts för att förtydliga tolkningen av Mårten Stenbergers bok. Men jag upptäckte snabbt att det finns fel i Edenmos tolkning av fynden från Västerbjers, han kan också ha tolkat Stenbergers bok fel. Till skeletten från Ajvide har Remote sensing vol 2 från 2002 och Ajvide och den moderna arkeologin från 1997 av Göran Burenhult, använts för att beskriva gravfältet och gravarna där. Även i dessa två böcker har det uppkommit fel, båda böckerna tar upp samma område men en del gravar har fått mera fynd i en bok och mindre fynd i den andra boken. Det är sådana här små misstag som har uppkommit bland beskrivningen av skelett, det har konstant gjorts en personlig tolkning, där jag får vara skiljedomare och bestämma vad som kan ses som ett fynd på ett skelett och vad som troligen inte hör till skelettet. 6 3 Metod Följande metoder kommer användas i denna uppsats: Litteraturstudier/Komparativa analyser Etnografiska jämförelser I denna uppsats ska jag använda mig av publicerade källor för att göra analyser och komparativa studier. Uppsatsen kommer behandla fyra böcker som beskriver gravfälten och alla gravar. Den äldsta boken är Mårten Stenbergers från 1943, i denna bok beskriver Stenberger hur utgrävningen gick till samt vilka fynd som hittades i Västerbjers. Den andra boken är från 1974 av Gunborg Janzon, i denna bok går Janzon igenom flera gravfält från mellanneolitikum. Boken är en sammanställning av tidigare forskning på mellanneolitiska gravfält. Den tredje boken är från 1981, den är skriven av Stig Englund och heter Stenåldersboplatsen vid Fridtorp. Denna bok är också en sammanställning av fynd samt en beskrivning av gravfältet och gravarna där. Göran Burenhults bok är från 2002 och beskriver Ajvidegravfältet. Det vore önskvärt att gå igenom gravarna och fynden själv för att få en enhetlig bedömning. Men detta kan inte göras inom ramen för en kandidatuppsats. Jag måste därför utgå ifrån det publicerade materialet. Med de problem detta kan medföra. Uppsatsen kommer behandla klädesaccessoarer under gropkeramisk tid på Gotland. Bilder på skeletten från de olika gravfälten kommer sammanställas, varje bild kommer visa ett skelett antingen i hockerställning eller i utsträckt ryggläge. Dessa bilder kommer visa de fynd som har hittats på skelettet. Det är dessa fynd som ska användas för att beskriva hur den gropkeramiska klädesstilen kan ha sett ut. Det är bara de fynd som låg på skelettet som kommer räknas in som klädesaccessoarer, fynden som ligger utanför skelettet kommer inte att visas på bild, det kommer inte heller visas några yxor som kan legat på skelettet. I min analys har jag också valt att använda mig av en etnografisk studie som stöd i mina tolkningar. Den etnografiska studien kommer behandla de Nord amerikanska indianstammarnas klädesaccessoarer. Anledningen till detta val är att det än idag finns indianer som lever på det traditionella sättet. Eftersom indianerna valde att applicera djurben på sina kläder så har jag kommit fram till att det är en bra idé att använda sig av publicerat material som beskriver 7 valet i användandet av specifika djurben samt hur dessa applikationer på kläderna tolkas inom det sociala livet. 4 Tidigare forskning 4.1 Stenålder på Gotland Forskningen kring Gotlands stenålder har intresserat arkeologer sedan sekelskiftet. Under 1900-talet kom det ut flera avhandlingar och böcker som berörde stenåldern på Gotland och de olika boplatserna/gravplatserna gav Nils Lithberg ut sin avhandling Gotlands Stenålder. Avhandlingen innehåller ett sammanställande av alla lösa fynd, en beskrivning av gravskicket och en beskrivning av de olika boplatserna som forskare hade upptäckt på Gotland. Denna avhandling var en av dem första där stenåldern på Gotland uppmärksammades. Sex år efter publicerandet av Lithbergs verk, börjar Nihlén utföra undersökningar på stenåldersboplatser på Gotland. Nihléns avhandling gavs ut 1927 och heter Gotlands stenåldersboplatser, här finns en utförlig dokumentation av de undersökta områdena. I avhandlingen går Nihlén igenom ett antal olika platser på Gotland som härstammar från stenåldern. Fem av dessa platser är Ire i Hangvar socken (sn), Fridtorp i Västerhejde sn, Gullrum i Näs sn, Ajvide i Eksta sn och Hemmor i När sn. Till varje plats finns det en utförlig fyndlista och beskrivning på området. I beskrivningen av Ire boplatsen diskuterar Nihlén att Ireån under stenåldern varit segelbar och att man kunde segla från insjöområdet i öns inre ned till boplatsen (Nihlén 1927, s ). Stenberger, Dahr och Munthe publicerar Das Grabfeld von Västerbjers auf Gotland (1943). Deras bok beskriver Västerbjers lokalen och alla gravar samt fynd som har hittats på området. Det diskuteras också kulturförbindelser och näringsbetingelser. Utifrån de fynd som hittades under utgrävningarna kom Stenberger fram till att Västerbjers också är en boplats. Stenberger bygger sin teori på stolphålen som grävdes fram samt den stora mängden keramik som hittades i kulturlagren. Malmer (1962) har diskuterat att Västerbjers gravfält kan delas in i två faser en yngre och en äldre, den yngre delen befinner sig på den södra delen av gravfältet och den norra ska representera den äldre, det är den södra delen av gravfältet som ska kunna knytas an till stridsyxekulturen. Västerbjers gravfältet kan delas upp i två grupper den södra och den norra. Malmer anser sig kunna påvisa en större fattigdom i de södra gravarna, vilket 8 skulle vara en parallell till det förenklade gravskicket under stridsyxekulturens senare del (Malmer 1962, 1975: I Edenmo, R. 1988, s. 18). Edenmo (1989) diskuterar Malmers påstående, en förklaring kan vara att gravfältet har expanderat vilket har lett till att olika gravseder finns representerade inom den gropkeramiska kulturen, han anser dock att de rika och de fattiga gravarna måste behandlas som samtida (Edenmo, R. 1989, s ). Definieringen av rik och fattig grav enligt Malmer är att stridsyxekulturens gravar hade mindre fynd än vad de gropkeramiska gravarna har därför anser Malmer att det finns två olika kulturyttringar representerade på Västerbjers öppnas dörrarna igen för intresset kring den gotländska stenåldern. Janzons avhandling Gotlands mellanneolitiska gravar kommer ut. Janzon går igenom sex olika mellanneolitiska gravfält. Fem av dem tas upp i denna uppsats. Janzons avhandling är full av diverse listor som berör fynd, storlek på gravar, orientering och gravens konstruktion. Det har hittats spår av stenkonstruktioner i gravar där sten låg på eller under kroppen, det har också hittats vildsvinsklövar i närheten av skelettet dessa har tolkats som att skelettet ligger insvept (Hallin-Lawergren, G. 1996, s. 210). Janzon (1974) har också dokumenterat flera gravar med någon form av konstruktion i dvs. stenplattor som fanns omkring skelettet, trädplankor som ha följt med i graven eller också något som skulle kunna tyda på att den begravde låg insvept i något. Hon har också gått igenom grävrapporter från ATA och använt dessa mot litteraturen som finns skriven om de sex olika mellanneolitiska platserna. Ajvidegravfältet har varit en plats av intresse för arkeologer sedan 1980-talet, flera utgrävningar har ägt rum på området och Högskolan på Gotland har sedan långt tillbaka haft utgrävningskurser på platsen med arkeologistudenter från HGO. Som vanligt när det kommer till en gropkeramisk boplats så försöker arkeologerna avgränsa boplatser och belysa den gropkeramiska människan. Förutom att Nihlén besökte Ajvide och gav en beskrivning samt en uppskattad storlek av området, så gjorde Inger Österholm flera undersökningar på platsen. Målsättningen var utgångsvis att få ett underlag för tolkningen av strandboplatsernas fosfatkartor och att kontrollera huruvida boplatsfolket kontinuerligt följt den vikande stranden utåt vid landhöjningen och mer eller mindre alltid bott vid strandkanten (Österholm, I S. 85). På senare tid så har målet med undersökningarna på Ajvide ändrats för att besvara nya frågor. 9 I Visby har flera undersökningar ägt rum. Man började undersöka Visby 1909, det var grävningar med spade som lade grunden för de stora undersökningarna på 1960-talet. De forskare som har grävt i Visby är Wennersten, Stenberger, Fardelin, Nihlén och Lithberg. I Gunborg Janzons (1974) finns en tydlig tabell över Visby gravarna. Janzon har bara räknat 33 gravar i sin undersökning, det finns flera gravar från Visby men beskrivningen av dessa gravar är inte fullständig och skeletten som fanns i gravarna är fragmenterade och förstörda av grävmaskiner (Janzon, G 1974, s, 3-6). Forskningen kring Visbys stenålder har inte specialiserat sig på klädesornamenten, forskare har mest varit intresserade av keramiken och storleken på området. När det kommer till forskning kring kläderna under den gropkeramiska tiden så finns det inte mycket att gå efter. Forskare som Göran Burenhult, Gunborg Janzon och Mårten Stenberger har tolkat genomborrade sältänder över låren som klädesaccessoarer men de har inte gått in djupare i diskussionerna kring kläderna. Det är i en D-uppsats av Therese Lindström från 1996/2004 som klädesdesignen kring den gropkeramiska människan kommer upp till ytan. Lindströms forskning handlar om hur vi förmedlar kunskapen kring den gropkeramiska människan till allmänheten och vilka fel vi gör i våra analyser. Lindström (1996/2004) anser att Burenhults tolkningar kring den gropkeramiska klädesdesignen är feltolkad och att de inte sprang runt i små bikinis, de hade inte heller bara en kjol av skinn utan de hade antagligen också något som täckte deras bröst (Lindström, T. 1996). 5 Områdesbeskrivningar av gotländska GRK gravfält För att få en inblick i de olika gravfälten och var de är placerade på Gotland ska en summerande genomgång utföras av de olika områdena. 5.1 Västerbjers, Gothem Västerbjers ligger på östra Gotland i Gothem socken. Landskapet består av små höjdskillnader, terrängen är öppen och markanvändningen består av jordbruk och Bild 1. En översiktsbild av gravfältet/boplatsen i Västerbjers, ur Janzon (Janzon, G 1974, sid. 336). Gravarna är markerade med kryss och streck, härdar är markerade med punkter. 10 betande kreatur. Gravfältet är omringad av åkermark, tillsammans med olika typer av byggnader och en landsväg som löper förbi (Sundberg, M 2008, sid. 16). Gothemsån rinner förbi Västerbjers och fortsätter sedan ut i Östersjön. Marken består av flera olika jordarter. Strandgrus spolades upp under Littorinahavet och löper i SV till NÖ riktning igenom gravfältet (Sundberg, M 2008, sid. 16). Geologiskt ligger Västerbjers gravfält på isälvsgrus. Marken längs Gothemsån består av kalkgyttja och kalksten förekommer söder och öster om gravfältet. Man tror att boplatsen var kustbunden under stenåldern, idag kan man se spår av myrmark, vilket vittnar om att havsnivån måste ha varit flera decimeter över marken. Enligt kartan som visar havsnivån, gravar och eldningslager (Janzon 1974, sid. 335), så kan havsnivån bedömas till m.ö.h blev Västerbjers känt, man upptäckte en grav under en grusgrävning på en åker. Sedan dröjde det ända fram till 1932 innan man skulle gräva på platsen igen. Och under 1940-talet grävde M. Stenberger på platsen. Västerbjers gravfält innehåller 50 gravar och ett antal härdar som undersöktes av M. Stenberger När Stenberg undersökte Västerbjers så numrerades inte gravar och härdar för sig, utan de ingick i samma lista. Gravarna har grävts ut vid ett senare tillfälle. I G Janzon bok (1974) finns en beskrivning av alla gravar samt metoden som användes när man grävde ut. En fosfat undersökning gjordes 2008 för att försöka avgränsa hela Västerbjers området. Fosfatproven gjordes av M Sundberg och en yta på kvm har karterats. Ytan med höga fosfatvärden i Västerbjers har en omfattning på kvm (Sundberg, M 2008, sid. 21). 5.2 Västerbys, Hall Enligt Grävrapporten (ATA rapport dnr 1112/54) var platsen där graven hittades åkermark och enligt ortsbefolkningen uppodlades denna mark Bild 2. Fosfatkarta över Västerbjers (Sundberg, M 2008, Sid, 20) Bild 3. Bilden visar en karta över Västerbys, Hall. (Janzon, G 1974, sid. 339) runt sekelskiftet. Dessförinnan var platsen bevuxen av lövskog med bland annat stora askar. Delar av denna skog fanns kvar vid undersökningens utförande gjorde man en 11 höstplöjning av åkern det var då som graven hittades (Janzon 1974, sid. 8). Bara en dubbelgrav har hittats på Västerbyslokalen. 5.3 Visby Stenålderslokalen i Visby har beräknats omfatta m 2, gravarna har hittats på 2 meters djup under medeltida lager (Nihlén, 1927 s, ). Utgrävningar på stenåldersplatsen i Visby har endast kunnat göras när man gräver nytt kloaksystem, lägger ut el eller drar vattenledningar. En stor majoritet av alla gravar som har hittats har antingen fragmenterade skelett eller så är skeletten förstörda av utgrävarna. Visby lokalen ligger vid kusten precis som de andra gropkeramiska boplatserna. I denna studie har 33 gravar analyserats. 5.4 Ire, Hangvar Bild 4. Planritning över Ire lokalen (Janzon, G 1974, sid. 263) Platsen kännetecknas av att marken sluttar i västlig riktning. I samma riktning når Ireån platsen, i öst begränsas den av ett klintparti med talrika grottor, dessa grottor göms idag av sanddynor, tidigare har samma område använts till åkerbruk (Janzon 1974, sid. 262). Lokalen Ire innehåller tio gravar och 14 skelett, alla är undersökta men hela platsen är inte undersökt. 5.5 Hemmor, När Gravfältet består av tre gravar, ingen vet
