Transcript
AB Anders Personsgatan GÖTEBORG Tel: [46] (0) Fax: [46] (0) FINSPÅNGS CENTRALTVÄTT, MIFO-NUMMER F Östergötlands kemtvättar Förstudie Version 01 Datum: Uppdragsnummer: Uppdragsgivare: Länsstyrelsen i Östergötland Org. nr: , VAT nr: SE Säte: Stockholm Kontor i Göteborg, Lund, Stockholm och Uppsala KONTOR I AFRIKA, ASIEN, AUSTRALIEN, EUROPA OCH NORD- OCH SYDAMERIKA Finspångs Centraltvätt, Mifo-nummer F i (iii) - Finspångs Centraltvätt, Mifo-nummer F ii (iii) - Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte Klorerade alifater Allmänt Fysikaliska egenskaper Användning av klorerade alifater Allmänt om sanering av klorerade alifater Historik Områdesbeskrivning Topografi Geologi och hydrogeologi Genomförande Allmänt Jordprovtagning Grundvattenprovtagning Porgasprovtagning Provtagning av trädved Laboratorieanalyser Resultat Fältintryck Analysresultat Sammanfattande bedömning av föroreningssituationen Underlag för MIFO klassificering Föroreningar i mark och grundvatten Potentiella risker Föroreningars farlighet Föroreningsmängder Förslag till kompletterande undersökningar Kostnader... 27 Finspångs Centraltvätt, Mifo-nummer F iii (iii) - Figurförteckning Figur 1. Figur 2. Figur 3. Figur 4. Figur 5. Schematisk beskrivning av deklorering vid syrefattiga förhållanden...3 Illustration av hur TCE (DNAPL) principiellt sprids i jord vid spill eller läckage från markytan...3 Lägen för historiska byggnader inom undersökningsområdet markerade i rött. Läget för den f.d. kemtvättmaskinen var placerad i vinkelbyggnadens östra del mot gatan. Undersökningsområdet i föreliggande undersökning är markerad med en grön streckad linje....6 Vy mot öster över p-ytan före nyasfalteringen...7 Vy mot söder och över intilliggande avgrusade p-yta, gatan lutar svagt mot söder...7 Figur 6. Vy från området taget mot väster...8 Figur 7. Illustration av aktuellt ledningsnät inom undersökningsområdet...9 Figur 8. Figur 9. Figur 10. Figur 11. Figur 12. Figur 13. Varvig jordart bestående av silt, lera och finsand, i provpunkt 6GA304 (vänster) och 6GA301 (höger) P-ytans beläggning av asfalt vid porgasprovtagningen i april...12 Porgasundersökning under asfaltsytan på parkeringsytan inom aktuell fastighet (6GA202 och 6GA204)...13 Trädprovtagning utfördes i tre trädstammar inom undersökningsområdet och fotot till vänster är taget mot norr (6GA102 i förgrunden och 6GA103 längre bort i raden med träd). Till höger illustreras provtagningstekniken...14 Illustration av fältanalys med s.k. HS-mätning av vatten med PID-instrument...17 Illustration av spridningsförutsättningarna i en konceptuell modell. Notera att längd- och höjdskalor inte är de samma Tabellförteckning Tabell 1. Klorerade alifaters namn och förkortningar...2 Tabell 2. Fysikaliska egenskaper (vid C)....2 Tabell 3. Analyserade prover...15 Tabell 4. Resultat från laboratorieanalys i jord (mg/kg TS)...18 Tabell 5. Resultat från laboratorieanalyser av grundvatten (µg/l)...19 Tabell 6. Resultat från laboratorieanalyser av porgas (mg/m 3 )...20 Tabell 7. Analysresultat från trädprovtagning (mg HS/kg våt ved)...21 Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. Bilaga 4. Översiktskarta Situationsplan med provpunkter Fältprotokoll/borrloggar Laboratorierapporter Finspångs Centraltvätt, Mifo-nummer F (27) 1. Bakgrund och syfte På uppdrag av Länsstyrelsen i Östergötland (länsstyrelsen) har AB (Golder) genomfört en översiktlig miljöteknisk undersökning motsvarande en förstudie enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual inom fastigheten Högby 1:48. På fastigheten som är belägen på höjden av centrala Finspång, har det bedrivits tvätteriunder cirka 27 år. Det finns inga synliga rester från kemtvättverksamheten inom den aktuella fastigheten som idag utgörs av en parkeringsyta. Angränsande fastighet ägs av kommunen och utgörs idag av en grusad p-yta. Verksamheten misstänks ha förorenat mark och grundvatten och Länsstyrelsen i Östergötland har därför genomfört en MIFO-klassning fas I för objektet, och bedömt att densamma tillhör riskklass 2, d.v.s. hög risk. Syftet med undersökningen var att: - bekräfta eller förkasta hypotesen om att mark och grundvatten är förorenat av den f.d. tvätteriverksamheten - ge tillräckligt underlag för att utföra en klassning enligt MIFO fas II. Underlaget skall innehålla en beskrivning av föroreningarnas farlighet, föroreningsnivå, påverkan, spridning, omgivningens känslighet och skyddsvärde samt ev. miljö- och hälsorisker om ingen åtgärd vidtas. - uppskatta behovet av kompletterande undersökningar samt i förekommande fall ge en ungefärlig kostnadsuppskattning för en kompletterande undersökningar/utredningar Finspångs Centraltvätt, Mifo-nummer F (27) 2. Klorerade alifater 2.1. Allmänt Detta stycke belyser översiktligt klorerade alifaters egenskaper, hur de förväntas uppträda i mark över och under grundvattenytan samt allmänt om sanering av klorerade alifater. I denna rapport kommer aktuella ämnen att benämnas efter deras internationellt etablerade förkortningar alternativt dess kemiska namn enligt tabellen nedan. Tabell 1. Klorerade alifaters namn och förkortningar Kemiskt namn Förkortning Bruksnamn Kemisk formel Tetrakloreten PCE PER, Perkloretylen CCl 2 =CCl 2 Trikloreten TCE TRI, trikloretylen Dikloretener 1 DCE Dikloretylener Vinylklorid VC Vinylklorid, monokloretylen 1 förekommande isomerer: Cis-1,2 dikloreten, Trans-1,2 dikloreten och 1,1-dikloreten CHCl=CCl 2 CHCl= CHCl CH 2 =CHCl 2.1. Fysikaliska egenskaper I tabell 2 sammanfattas ett urval av de vanligast förekommande klorerade alifater och dess nedbrytningsprodukters fysikaliska egenskaper. Tabell 2. Fysikaliska egenskaper (vid C). Ämne Tetrakloreten (PCE) Trikloreten (TCE) Cis-1,2 dikloreten (cis-1,2 DCE) Vinylklorid (VC) Kok-pkt ( C) Ångtryck (mm Hg) Löslighet (mg/l) K d (l/kg) Densitet (kg/l) ,1 1, ,3 1, ,7 1, ,22 (gas) Källor: NV rapport 4639; US-EPA IRIS, Hazardous Substances DB m fl. K d : Ämnesspecifik koefficient som beskriver fördelningen av ett ämne mellan jord och vatten, värdena gäller vid 2 % kolhalt Av tabellen framgår att de tre första ämnena karakteriseras av att de är tunga vätskor eller DNAPL (Dense Non Aqueous Phase Liquids) med förhållandevis hög vattenlöslighet (i jämförelse med andra vanligt förekommande föroreningar t.ex. metaller eller tyngre petroleumkolväten) och flyktighet samt att de, till skillnad från t.ex. petroleumkolväten, fastläggs i liten omfattning i jord (relativt Finspångs Centraltvätt, Mifo-nummer F (27) låga K d -värden). Vinylklorid är en relativt vattenlöslig gas som fastläggs i obetydlig utsträckning i jord. PCE och TCE bryts inte alls eller mycket långsamt ned i mark vid syrerika förhållanden. Vid syrefattiga förhållanden sker dock en successiv deklorering enligt reaktionerna i figur 1. PCE C 2 Cl 4 TCE C 2 HCl 3 DCE C 2 H 2 Cl 2 VC C 2 H 3 Cl Eten C 2 H 4 Figur 1. Schematisk beskrivning av deklorering vid syrefattiga förhållanden Erfarenhetsmässigt anses att nedbrytningshastigheten minskar ju färre kloratomerna är, d v s nedbrytningen av PCE (fyra kloratomer) till TCE (tre kloratomer) går relativt snabbt medan DCE dekloreras långsammare. Vid syrerika förhållanden bryts vinylklorid ned till koldioxid, vatten och klorid. Effekten av egenskaperna är att PCE/TCE i fri fas rör sig snabbt ner genom markprofilen och grundvatten till en fast botten (t.ex. berg), vilket i sin tur innebär att den fria fasen mycket snart (inom ett fåtal år) når ett jämviktsläge i jorden och upphör att spridas i fri fas, se figur 2. Endast en mindre andel av de klorerade alifaterna löser sig i grundvattnet och följer detta till närmaste recipient. I jordformationer med tätare skikt, så sker ofta en relativt omfattande spridning av klorerade alifater horisontellt ovanpå de tätare skikten, innan föroreningen hittar en öppning ner till djupare liggande skikt. Experiment har visat att små droppande läckage av DNAPL generellt sprids längre ner än plötsliga enstaka spill. Figur 2. Illustration av hur TCE (DNAPL) principiellt sprids i jord vid spill eller läckage från markytan. Finspångs Centraltvätt, Mifo-nummer F (27) PCE, TCE, DCE och VC är alla giftiga för människor vid långvarig exponering via luft eller livsmedel (t. ex. dricksvatten) och kan ge skador på lever och det centrala nervsystemet hos människor. VC och TCE har i Sverige klassats som cancerframkallande, medan PCE misstänks kunna framkalla cancer. Klorerade alifater kan även orsaka negativa effekter på ekosystem i ytvatten vid relativt låga halter Användning av klorerade alifater PCE och TCE har sedan 1950-talet använts som lösningsmedel och avfettningsmedel med den största användningen vid kemtvättning (främst PCE) av kläder samt inom bl.a. metallbearbetningsindustrin (främst TCE). VC används bl.a. inom den kemiska industri som råvara för tillverkning av PVC. Användningen av TCE har av bl.a. arbetsmiljöskäl varit förbjudet i Sverige sedan Allmänt om sanering av klorerade alifater Sanering av mark och grundvatten som förorenats av klorerade alifater (PCE, TCE m.m.) är troligtvis den svåraste typen av efterbehandling. Svårigheterna beror främst på ämnenas egenskaper som beskrivits ovan i avsnitt 2.1 vilka gör att undersökningar för att lokalisera föroreningskällor etc. är mycket svåra och alltid förenade med osäkerheter. Oförsiktig undersökning med genomborrning/ punktering av förorening kan medverka till spridningen nedåt i markprofilen. Ämnena adsorberas förhållandevis dåligt i jord men ändå tillräckligt mycket, inte minst i jord där fri fas passerat eller ansamlats, för att göra konventionell grundvattensanering med pumpning ineffektiv och extremt tidskrävande. Den låga adsorptionen till jordpartiklar tillsammans med ämnenas svårnedbrytbarhet i syrerikt grundvatten leder också till att spridningen av lösta ämnen med grundvatten kan ske snabbt och långväga. Ett till ytan och volymen liten föroreningskälla med fri fas DNAPL kan kontinuerligt förorena ett stort område under lång tid. Mot bakgrund av ovanstående är det inte oväntat att de flesta saneringar avseende PCE eller TCE sällan uppnår målsättningarna för grundvattenkvalitén. T.ex. har det visat sig att resthalter i grundvattnet i regel med bred marginal överstiger relevanta dricksvattenkriterier efter att stora resurser lagts ned för att uppnå en godtagbar vattenkvalitet. Erfarenheter i USA, där de flesta saneringar av denna typ genomförs, visar i stället att de flesta saneringar efter en viss tid mer inriktas på att hindra fortsatt spridning än på att avlägsna föroreningarna. Det är t.ex. vanligt att pumpning av grundvatten skett under 20 år och att man beräknar att fortsatt behov finns under ytterligare flera decennier. I några fall beror detta på att man inte i detalj kunnat lokalisera källan utan tvingats sanera föroreningsplymen. Det finns dock flera fall där man lokaliserat och med resurskrävande insatser försökt avlägsna källan, men ändå inte lyckats. I regel når man snabbt asymptotiska förlopp, d.v.s. inledningsvis avlägsnas stora mängder föroreningar men mängderna minskar snabbt. Finspångs Centraltvätt, Mifo-nummer F (27) 3. Historik Den historiska beskrivningen är hämtad från MIFO-registret och kompletterades med historiska flygbilder från 1957, 1962 och Dessutom har en f.d. anställd vid den f.d. kemtvättsverksamheten intervjuats via telefon. Finspång Centraltvätt var verksamt från 1946 fram till 1973 då verksamheten lades ner. Enligt uppgift i MIFO-registret fanns en stor kemtvättsmaskin som kördes flera gånger dagligen, och det var den största kemtvätten i Finspång. Uppgifterna säger att dunkar med PCE stod på golvet. Vidare bedöms föroreningsnivån vara stor till mycket stor i mark och grundvatten p.g.a. verksamhetens långa tid och tvättvätskans förmåga att spridas genom betong. Risken finns även att PCE läckt från gamla avloppsrör. Inga detaljerade uppgifter har framkommit om vare sig placering av byggnad för verksamheten eller var i densamma tvättmaskin respektive lager av kemikalier funnits. Inte heller framgår hur avloppsledningar var dragna, dock påstås tvättvätskan vara PCE. PCE började dock användas mer allmänt i Sverige först under 1950-talet och den vanligaste tvättvätskan före 1950 var Varnolen. Men även TCE användes, dock endast sparsamt, vid kemtvättar under den här tiden. Det kan därför inte uteslutas att både Varnolen och TCE har nyttjats på aktuell plats. Sannolikt var maskinerna öppna och tvättvätskan filtrerades samt destilleras och det i processen uppkomna slammet har släppts direkt på det då befintliga avloppsledningsnätet. Det går inte att utesluta historiska utläpp från verksamheten som kan ha nått närliggande recipient Skutbosjön. Ytterligare historisk information har framkommit efter undersökningstillfällena genom en studie av äldre flygbilder där läget för två större byggnader inom den aktuella fastigheten är identifierade. Vidare har en från en f.d. anställd vid kemtvätten kontaktats och den f.d. kemtvättens verksamhet var, enligt uppgift, i den stora vinkelbyggnaden, se Figur 3. Enligt samma källa ska kemtvättmaskinen varit placerad i byggnadens del ut mot gatan. Vidare framgår av flygfotona att de båda byggnaderna var rivna 1972. Finspångs Centraltvätt, Mifo-nummer F (27) Figur 3. Lägen för historiska byggnader inom undersökningsområdet markerade i rött. Läget för den f.d. kemtvättmaskinen var placerad i vinkelbyggnadens östra del mot gatan. Undersökningsområdet i föreliggande undersökning är markerad med en grön streckad linje. Inom ramen för den nuvarande utredningen har ingen information avseende mängder eller säkra typer av tvättvätska som nyttjats framkommit, hur de hanterats och lagrats, var avfall lagrats eller hur eventuella spill eller läckage till följda av överkokning eller andra eventuella incidenter hanterats. Vidare har ledningsnätet under verksamhetsperioden inte lokaliserats. Idag återfinns inga byggnader från den f.d. verksamheten, men på fastigheten finns en äldre byggnad med kontor och personalutrymmen för en lokal målarentreprenör samt bostäder. Övrig yta på platsen är asfalterad (ny i augusti 2007) och används idag som parkeringsplats. P-ytan har delvis varit uppgrävd under det senaste året för ny dragning av främst elkablar. Strax söder om aktuell fastighet finns ytterligare en p-yta vilken är avgrusad. Nya (yngre än 1972) VA-ledningar återfinns på norra sidan om fastighetsgränsen mellan p-ytorna. Finspångs Centraltvätt, Mifo-nummer F (27) 4. Områdesbeskrivning 4.1. Topografi Fastigheten Högby 1:48 (och intilliggande avgrusade Högby 1:24) utgörs av ca 900 m 2 (respektive ca 400 m 2 ) och ligger i norra delen centrala Finspång. Undersökningsområdet består av förutom aktuell fastighet även av den norra delen av angränsande fastighet mot söder (Högby 1:24) samt angränsande vägområdet mot öster, se Figur 3 i föregående avsnitt. Ytan är relativt plan med en svag lutning mot nordost, men gatan utmed vilken fastigheten ligger, lutar svagt mot söder med början i höjd med den avgrusade Högby 1:24, se Figur 4 och Figur 5. Undersökningsområdet utgörs därför av en mindre, ytlig öst-västlig vattendelare. Figur 4. Vy mot öster över p-ytan före nyasfalteringen Figur 5. Vy mot söder och över intilliggande avgrusade p-yta, gatan lutar svagt mot söder Finspångs Centraltvätt, Mifo-nummer F (27) Utanför undersökningsområdet sluttar markytan kraftigt ner främst mot norr och öster medan markytan mot väster istället stiger till ett bostadsområde, se Figur 6. Närrecipienten utgörs av Skutbosjön cirka 400 m mot öster, men kanalsystemet runt Finspång slott, som står i direktkontakt med Skutbosjön, ligger mot norr ca 200 m från det aktuella området. Mellan nivån vid undersökningsområdet och nivån vid Skutbosjön är det en höjdskillnad om uppskattningsvis 20 meter. Figur 6. Vy från området taget mot väster Fastigheten och dess närområde genomkorsas av en mängd olika typer av ledningar illustrerade i Figur 7 nedan. Det blir uppenbart i figuren att marken grävts runt i området, och att det är svårigheter att hitta provpunkter där det inte går antropogena markstrukturer vari det kan kanaliseras mark- och grundvatten. Dagvattnet rinner enligt kommunen ut i Finspångsåns utlopp i Skutbosjön. Finspångs Centraltvätt, Mifo-nummer F (27) Figur 7. Illustration av aktuellt ledningsnät inom undersökningsområdet 4.2. Geologi och hydrogeologi Enligt SGU:s jordartskarta (SGU Serie Ae nr 127 Finspång SO) består de naturliga jordlagren inom området av sandig morän alternativt glacial lera, på berg. Jorddjupet varierar mellan 2 och 5 m mäktighet. Bergrunden utgörs enligt SGUs hydrogeologisk karta (Ah 14) mest av yngre granit men även äldre granit, metasediment och metavulkanit uppträder. Ett antal sprickzoner korsar Finspång, med en östvästlig sprickzon och två med nordnordostlig riktning genom staden samt en större sprickzon med nordvästlig riktning i sydvästra delen av staden. Berggrunden i anslutning till sprickzonerna kan antas vara relativt uppsprucket. De ytliga jordlagren inom undersökningsområdet (med mäktighet på mellan 0,3 till 2,2 meter) bedöms, baserat på den genomförda undersökningen, bestå av fyllnadsmaterial/bärlager alternativt matjord. Fyllnadsmaterialet underlagras av tydligt varviga jordlager av lera, silt och finsand, se Figur 8, som underlagras av berg. Vid de genomförda undersökningarna påträffades de varviga naturliga jordlagren ca 0,3 meter under markytan i tre av de fem undersökta punkterna (6GA301, Finspångs Centraltvätt, Mifo-nummer F (27) 6GA302 och 6GA304). I de två övriga provpunkterna var fyllnadsjordens mäktighet 1,5-2,2 meter (6GA303 och 6GA305). Läget på de två sistnämnda är på den östra sidan. andra sidan av Jonas Wenströms väg. Bergets överyta påträffades mellan 1,1 och 3,3 m under markytan i de fem provpunkterna samt med trycksondering i ytterligare två punkter (6GA401-6GA402). Figur 8. Varvig jordart bestående av silt, lera och finsand, i provpunkt 6GA304 (vänster) och 6GA301 (höger). Grundvattnets huvudsakliga strömningsriktning bedöms vara mot nordost och följa topografin ner till kanalerna vid Finspångs slott, se figur 8. Det kan dock inte uteslutas att grundvattnet lokalt kan påverkas av ledningsgator och liknande grövre strukturer under markytan vilket kan föranleda att grundvattnet kan strömma mot söder eller sydost. Vid nivåmätning av grundvattenytan låg den i det installerade grundvattenröret ca 2,4 m under markytan (6GA301), vilket innebär en tryckyta av ca 0,3 m ovan bergytan. I samtliga övriga undersökta provpunkter låg grundvattnet under bergets yta. Finspångs Centraltvätt, Mifo-nummer F (27) 5. Genomförande 5.1. Allmänt Undersökningen omfattade jord- och grundvattenprovtagning i 5 st. respektive 1 st. punkter. Vidare genomfördes mätning av porgas i mark i 6 st. punkter samt provtagning av trädkärnor i 3 st. punkter, Bilaga 2. Notera att läget för kemtvätten eller kemtvättmaskinen inte var känt vid undersökningstillfällena. Laboratorieanalyserna har utförts av ALS Analytica AB vilka är ackrediterade för merparten av de aktuella analyserna 5.2. Jordprovtagning Jordprovtagning utfördes med borrbandvagn utrustad med jordskruv samt trycksonderingsspets den 23 augusti Totalt undersöktes fem provpunkter med jordskruv och två punkter med trycksondering, inom det aktuella undersökningsområdet. Tre av punkterna placerades inom p-ytorna medan resterande på den östra sidan av Jonas Wenströms väg, Bilaga 2 för provpunkternas lägen. Generellt togs prover med 0,5 m intervall och enskilda jordhorisonter provtogs separat. För att minska risken för korskontaminering när ett jordprov från en djupare nivå passerar ett ytligare, skrapades ytskiktet av jorden av innan provet togs ut. Mellan varje provtagningspunkt rengjordes provtagningsutrustningen. Tre av delproverna från de fem provpunkterna överfördes till glasburkar för förvaring. Glasburkarna förslöts med tättslutande lock med teflonpackning. Övriga delprover samlades upp i diffusionstäta plastpåsar för detektion av eventuell förekomst av flyktiga organiska ämnen med ett s.k. PID-instrument (fotojonisationsdetektor). Samt
