Transcript
Pedagogisk dokumentation som aktiv agent och kunskapsapparat Hillevi Lenz Taguchi professor i pedagogik och Barn och Ungdomsvetenskap Stockholms Universitet Anna Palmer Mitt arbete med pedagogisk dokumentation Avhandlingen finns nedladdningsbar gratis: planering 1. Vad är pedagogisk dokumentation? 2. Olika teorier producerar olika kunskaper om barn och lärande ihop med (pedagogisk) dokumentation 3. Pedagogisk dokumentation i en intra-aktiv pedagogik: exempel Ord/begrepp är aktiva agenter som gör nåt med vårt tänkande eller handlande Allt som gör nåt med nåt annat: allt som får något att hända eller förändras är en aktiv agent, tex. ting, miljöer, scheman Från interaktion till intra-aktion Foto: Malin Kjellander Dokumentation blir pedagogisk när man reflekterar över den: den är prospektiv snarare än retrospektiv Pedagogisk dokumentation blir det man gör det till! Pedagogisk dokumentation är ett verktyg som gör något med verkligheten beroende på vilket teoretiskt perspektiv man har när man använder det! Observation & dokumentation är en materiell-diskursiv praktik som får specifika effekter Karen Barad (2007) Meeting the Universe Halfways Pedagogisk dokumentation är en aktiv kunskapsapparat oavsett vilken kunskapsteori eller barnsyn (diskurs) man använder den tillsammans med! En professionell förskollärare kan analysera vad det är för typ av kunskapsapparat som används: dvs. vilka diskurser om lärande, utveckling osv. & vilka materialiteter och praktiker den består av och vad den därmed producerar för barn, lärande, osv. Dokumentationen ingår i ett relationellt fält (Olsson 2009) och synliggör ett assemblage; ett kollektiv av aktiva agenter i samhandling! Även läroplanen är en del i detta assemblage! Seende och observation Seeing in scientific experiments must be learnt by a doing and an iterative practising and is dependent of our expectations. (Barad, 2007: 51 Med referens till Niels Bohr). Observation is a doing together with other things en samhandling (Karen Barad) vi är sammanflätade med våra observationsapprater Hur och vad vi observerar är avgörande för vad vi ser En traditionell utvecklingspsykologisk kunskapsapparat Arnold Gesell Subjekt objekt uppdelning Distinct and inherent borders between the object that is observed, and the observer : the observer has agency and is active, and the observed has no agency and is passive. Rassmusens utvecklingspsykologi, s.106: 5-åringar kallar föremålen flytare och sjunkare och kan inte komma fram till någon regel. För dem finns enbart enstaka erfarenheter. 7-9 åringar försöker komma fram till en regel på grundval av vikten. Birgitta 5 ½ år säger den är av trä, något som barn först vid 8-9 år brukar göra. Piaget-experiment kognitiv utvecklingsbedömning Experiment nr 3. Bedömning av specifik vikt 1. Barnet får ett föremål i handen 2. Kommer det att flyta eller sjunka? 3. Pröva och fråga sedan varför? FÖREMÅL FLYTA EL. SJUNKA? VARFÖR? Tändsticka flyter (rätt) Den är av trä. Häftstift flyter (fel) Den är av järn. Flörtkula sjunker (fel) Den är av papper. Skruv sjunker (rätt) Vet inte Vad ingår i denna kunskapsapparat? Vilken miljö? Vilka ting? Vilka frågor? Vilka föreställningar om vad kognition är och hur man kan bedöma den kognitiva utv.? Foto: Malin Kjellander Foto: Malin Kjellander Materielltspråkliga intra-aktioner: Bord, skål, ting, vatten, barnets ögon, händer, kropp, fantasier, utforskande, prövande, förväntningar, föreställningar (diskurser) är agenter som samhandlar och producerar lärande Pedagogisk dokumentation som aktiv agent och multipel kunskapsapparat Foto: Malin Kjellander Vad ingår i denna kunskapsapparat? Vilken miljö? Vilka ting? Vilka frågor? Vilka föreställningar om vad kognition är och hur man kan bedöma den kognitiva utv.? Vad utmanas? Intellekt kropp Rationalitet känsla Being becoming Logos, talet, och den rationella begreppsvärlden Humanocentrism Rita en karta över vem du vill byta plats med, utan att säga vem. (Åkervägens Fskl. Kärrtorp) Olika teoretiska perspektiv & pedagogiska konsekvenser Utvecklingspsykologiskt: klotterstadie, schematiskt stadie, realistiskt stadie Konstruktivistiskt: logisk och spatiell (rumslig) korrespondens (Marton & Booth) Social konstruktionistiskt: medvetandet ett resultat av socialt samspel i sociokulturella historiska sammanhang Slutsats: Vi kan använda pedagogisk dokumentation ihop med en mångfald av teorier: därmed produceras kunskap om barn och lärande på olika sätt! Tex -Utvecklingspsykologisk teori -Konstruktivistiska lärande teorier -Social konstruktionistisk teori -Socio-materiell teori -Genuspedagogisk teori. osv. Pedagogisk dokumentation som uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan Ped dok uppgift i verksamheten Läroplanen ser lärande och lek som interaktiv och relationell Det är hela verksamheten som skall utvärderas, och varje barns utveckling i relation till helheten Inte en verksamhet gjord av vuxna för barn, utan en verksamhet där barn och vuxna tillsammans utvecklar verksamheten och skapar ny kunskap om barns lek & lärande? Dokumentationen som en aktiv agent som skall produceras och analyseras tillsammans med barnen Dokumentationen upprättar en förbindelse mellan barnen och de frågor de arbetar med. Dokumentationen som transformativ kraft. (Gunilla Dahlberg) (s. 17 ff stödmaterialet) Från pistol till kompis (Kristine Rende) - Uttråkade? - Positionera sig i gruppen? - Imitation av andra? - Imitation från TV? - Motstånd och uppmärksamhet? - Göra kön vara pojke på rätt sätt? - Pinnar som förlängda armar /förstå sin kropp på nya/andra sätt? - Pinnen ropar materiellspråklig interaktion? Minoritetstillblivande och intra-aktivitet Färgen och pappret gör pinnen ny/annan transformation tankar, känslor, material i intra-aktiva processer Materialen väcker känslor och lust I arbetet med kroppen/ händerna och materialen uppstår nya idéer Kooperativt arbete där idéer och sätt att tänka och göra smittar Fantasi och lek kring familjer, liv, hem. Ett annorlundablivande en transformation tillsammans med den materiella världen, fantasi, tankar, andra barn När vi plattar ut händelsen synliggörs ett assemblage/kollektiv av agenter: Vilka agenter är aktiva? Vad händer i specifika snittytor? Vad gör/producerar assemblaget i termer av lärande i dessa snitt? En platt/ relationell ontologi Existence is not an individual affair We don t pre-exist our interactions with the world (Karen Barad, 2007, Meeting the Universe Halfway, s. 160) Lärande och tillblivelse som resultatet av en samhandling: Man kan inte bli en cyklare utan cykel! att bli cyklare i samhandling med cykeln, vägen, cykelbanorna, föreställningar om cykling, kön, ord och värdeuttryck Man kan inte bli matematisk utan tex. matteknappar, kaplastavar, sand och PET flaskor Intra-aktioner mellan olika agenter som transformeras ömsesidigt Lärande: att vara i rörelse en process av ständigt ömsesidigt annorlundablivande i relationer till en omvärld av människor, ting, natur Våga relatera till andra & annat: Att vidga sina anknytningsytor; göra många olika kopplingar; utöka sina referenspunkter! Vi dokumenterar skillnader / annorlundablivanden Vi lägger märke till samhandlandet (intra-aktionerna). Vad sker och uppstår emellan och ihop med olika ting, saker, människor, miljöer, agenter: och hur de förändras! Dokumentationen fokuserar Ett annorlundablivande transformationer som uppstår ihop, tillsammans med ord, begrepp, andra människor, ting och material, miljöer (som också förändras i mötet). Inte: vad barnet är i sig själv eller är i jämförelse med andra barn Utan: Skillnaden i sig själv; barnets skillnadsskapande/annorlundablivande i förhållande till sig själv i relation till omvärlden/ invärlden En subjektivitet i ständig omvandling En relationell ontologi och etik att öka sin handlingskraft & sin etiska räckvidd! Egenart Gestaltning Lars Berg Skifte från humanocentrisk/ antropocentrisk ontologi (verklighetsuppfattning) Logocentrism Rationellt tänkande All kunskap utgår från människan Människan på toppen av skapelsen & kontrollerar den enligt sin egen vilja. Till: Immanens/ En platt ontologi Insidan är utsidan och utsidan är insidan. Möbius strip En relationell ontologi (Gilles Deleuze) En relationell ontologi: Olika agenter gör sig ömsesidigt förstådda och begripliga för varandra i ett ömsesidigt beroende. Pågående dynamisk rörelse Nätverks tänkande Platt ontologi Kroppen: nätverk (assemblage) av materialiteter i intra-aktioner Alfons i Spårprojektet undrar: Hur långt sträcker sig kroppen? Var går gränsen mellan människa och omvärld? Är spottet en del av kroppen? Hur skall man räkna kroppsvärmen på stolen eller luften man andas ut? Vem eller vad spelar boll med vem/vad? Michel Serres Materialitet: det vidsträckta stoff som världen och vi själva är gjorda av ( Stacy Alaimo 2010, 1) Natureculture coevolution! something forces me to think! materialdiscursive /materielltspråkligt samkonstituerat, samskapat, samhandlat Det finns bara becomings tillblivelser inga fasta tillstånd Immanens = we are beings-of-the world vi är varelser av samma substanser! We are not outside observers of the world. Neither are we simply located at particular places in the world; rather we are part of the world in its ongoing intra-activity (Karen Barad, 2007) Ett dominerande perspektiv på mänsklig utveckling! Natur Kultur Ju mindre natur (djur) desto närmare en fri individ blir barnet (Nick Lee 2005; Alan Prout 2005) Ju mer oberoende och autonom desto mer utvecklad, mogen och fri Platt- / immanens-ontologi: Ju fler beroenden du ingår i och ju fler intra-aktiviteter, samarbeten och hopkopplingar ju fler möjligheter till en ökad handlingskraft! (de hundra språken ) Opal preeschool, USA Ju fler beroenden ju fler samarbeten och hopkopplingar desto fler möjligheter till reflekterat tänkande och handlande. Multipla möjligheter kan öppna sig i de hundra språken! Distribuerad/utspridd kognition tingen ses som verktyg föööör människan Jag tänker men inte ensam inte bara med knoppen utan även med kroppen, känslorna och med ting (papper, äpplen( i omvärlden! A more livable place! för alla inblandade aktörer: alla de som vi är beroende av för vår existens! eftersom varje intra-aktion har betydelse; eftersom möjligheterna för vad världen kan bli framkallas i den paus som föregår varje andetag innan ett ögonblick blir till och världen görs om på nytt; eftersom världens tillblivelse är en djupt etisk angelägenhet (Karen Barad 2007, s. 185) Slut!
